- Granarna måste komma från tätslutna bestånd och ha en minidimension på 40 centimeter som toppmått. För att få ut maximalt med tonträ av normallängderna som vi fick in, nöjde vi oss inte med att kvartssåga timret utan sågade det i åttondelar, berättar den numera pensionerade sågverkschefen.
- Det är viktigt att klyva timret på rätt sätt så att stående årsringar syns på kortsidorna av brädorna om det ska kunna användas som resonansträ. Annars får det inte rätta hållbarheten.
Köpte hela brädlagret
Efter några år hade Brännbergs Såg skaffat sig ett lager med resonansträ. Försäljningen utomlands kom dock aldrig igång, utan istället fick Stig-Roland Åström i uppdrag att lansera träet på hemmamarknaden i Sverige.- Jag tillverkade bland annat färdiga
pianobottnar till landets enda kvarvarande piaonofabrik, Lagers Piano i Vetlanda, berättar han.
När Älvsbyhus tog över sågen i Brännberg 1988 avslutade Stig-Roland Åström sin anställning med att köpa hela brädlagret.
- Jag la det i magasin på Nattbergs Såg och började tillverka lock och bottnar till nyckelharpor. Ryktet om tillverkningen spred sig snabbt och efter något år levererade jag tonträ till både proffs- och hobbybyggare i hela Sverige.
Började bygga själv
Hösten 2005 blev Stig-Roland Åström uppringd av Nils-Erik Olofsson från Kalix, pappa till musikföreningen "Nilles harpor", som består av professionella nyckelharpospelare.- Han ville att jag skulle leverera trävaror till en byggkurs som de planerat och föreslog att jag skulle vara med på kursen. Det var så det kom sig att jag började bygga nyckelharpor själv, förklarar Stig-
Roland Åström.
- Väl hemma sökte jag upp en Älvsbybo, Elfrid Lindberg, som jag visste hade erfarenhet av att bygga harpor. Han visade mig en bok om psalmodikon av Rodney Sjöberg i Trollhättan, som specialiserat sig på att bygga nya exemplar av det gamla instrumentet från 1800-talet.
- Via internet fick jag kontakt med författaren och erbjöd mig att skicka ner några prov från mitt tonträlager. Då paketet kom fram ringde han och sa att han aldrig sett sådant virke i hela sitt liv och beställde på stående fot byggsatser till psalmodikon.
Lättspelat alternativ
Ensträngsinstrumentet psalmodikon lanserades 1820-1830 av prästen Johan Dillner i Uppland, som ett billigt och lättspelat alternativ till de betydligt dyrare tramporglarna.- Det var också enkelt att transportera till gudstjänster och möten i kyrkor och på andra samlingsplatser, säger Stig-
Roland Åström, som vid det här laget byggt ett tiotal psalmodikon själv.
- Götlunda församling i Västmanland beställde nyligen 14 byggsatser. Om jag förstått saken rätt ska medlemmarna i församlingens kyrkokör börja spela instrumentet.
Ett annat stränginstrument Stig-Roland Åström kommit i kontakt med på senare år är kantele, Finlands nationalinstrument.
- Jag har levererat en del tonträ till finska kantelebyggare och har också gått en kurs i Kalix och byggt en själv, säger han.
"I princip tondöv"
Om några veckor åker Stig-Roland Åström till Tobo utanför Uppsala dit han är inbjuden att vara med på ett stort skandinaviskt/baltiskt instrumentbyggarseminarium i Erik Sahlström Institutetsregi.
- Man ska ha med sig ett instrument man byggt själv, så jag tar med en av nyckelharporna. Visa upp den kan jag alltid göra, men inte spela, eftersom jag i princip är tondöv, skrattar han för att i nästa ögonblick korrigera sig lite:
- Nja, generna finns nog hos mig också, för jag har faktiskt en dotter som är kantor i Älvsbyn.