Små markägare måste gå ihop

Älgjakten försämras för jägare med mindre marker om de inte går ihop med angränsande områden.- Jägarkåren gör inte vågen över den nya förvaltningsmodellen, säger jaktvårdskonsulenten Björn Sundgren, Jägareförbundet Norrbotten.

Sex nya grupper bestående av jägare och markägare, samt en renägarrepresentant ovan odlingsgränsen, kommer att hantera älgförvaltningen åt länsstyrelsen i Norrbotten. Fyrkantens älgförvaltningsgrupp representeras bland annat av Per-Arne Lundström, markägarsidan, Robert Jonsson, Sca Skog, Kurt Lundgren, Jägareförbundet.

Sex nya grupper bestående av jägare och markägare, samt en renägarrepresentant ovan odlingsgränsen, kommer att hantera älgförvaltningen åt länsstyrelsen i Norrbotten. Fyrkantens älgförvaltningsgrupp representeras bland annat av Per-Arne Lundström, markägarsidan, Robert Jonsson, Sca Skog, Kurt Lundgren, Jägareförbundet.

Foto: Joel Gustafsson

ÄLVSBYN2012-01-28 06:00

Ett nytt älgförvaltningssystem infördes i år. Nuvarande A-, B-, och E-områdena omregistreras till licensområden under förutsättning att jägarna har den areal som krävs för avskjutning av en älgkalv om året.

- Jägare på jaktmark som inte uppfyller storlekskravet för minst en älgkalv räknas som oregistrerade och får finna sig i att endast jaga kalv under fem jaktdagar eller söka samarbete med andra för att bli ett licensområde, säger Robert Jonsson, jaktansvarig på Sca Skog AB och ordförande i fyrkantens nya älgförvaltningsgrupp.

"Bråttom att söka"
Länsstyrelsen i Norrbotten fastslog den minsta markarealen för ett licensområde i tisdags, se faktaruta.

Sista ansökningsdag för att samarbeta för större jaktmarker är 31 januari.

- Det är bråttom om de ska hinna söka, säger Robert Jonsson.

Ett stort antal jaktområden i länet kommer att bli "oregistrerade" och många jägare är upprörda över att förlora rätten att skjuta en vuxen älg under fem dagar eller en kalv under hela hösten på sina små B- och E-områden.

Jägare drabbas negativt
- Markägare som inte har areal som uppfyller minsta kraven behöver ansluta sig till större marker eller gå ihop med flera mindre. För älgförvaltningen är det korrekt, men självklart kommer de jägare som drabbas negativt också vara negativa till förändringarna, säger Björn Sundgren, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet Norrbotten.

För att underlätta ger länsstyrelsen möjlighet att samregistrera marker som inte sitter ihop geografiskt.

- Jaktlagen påverkas negativt om konsekvenserna blir fler splittrade licensområden, säger Sundgren.

Älgförvaltningen bestämmer
Jaktvårdskretsarna förlorar uppdraget för det lokala samrådet mellan jägare och markägare. Istället har Norrbotten delats in i sex älgförvaltningsgrupper vars representanter väljs av länsstyrelsen och består av tre jägare och tre markägare som för samråd och lämnar förslag om förvaltningsplaner till länsstyrelsen. I fjälldistrikten får också renägarna tycka till.

Enligt Björn Sundgren är det nu upp till personerna i förvaltningsgruppen om den nya älgförvaltningen ska bli bra.

"Blomstrande samarbete"
- Många i större jaktlag är orolig för att förvaltningsgrupperna inte kommer att ha tillräcklig lokal kunskap jämfört med tidigare lokala samråd och att administrationen ökar.

Robert Jonsson tror att det nya samarbetet skapar bättre möjligheter att komma överrens om älgförvaltningen lokalt.

- Det här öppnar för ett blomstrande samarbete mellan jägare och skogsbruk, säger han.

FAKTA Minsta areal för licensområde

Om ett område medger en avskjutning om minst en älgkalv om året kan det registreras som ett licensområde. Den som inte har ett tillräckligt stort område får jaga älgkalv under maximalt fem dagar på oregistrerad mark.

Länsstyrelsen i Norrbotten fastställde i tisdags minsta arealen för att få ett licensområde. Hur mycket mark som sedan behövs för att få en vuxen älg i tilldelning, utöver kalven, är inte hugget i sten.

Älgtillgången skiljer stort över länet och därför är minsta areal för ett licensområde inom kommunerna olika.

Haparanda: 100 hektar

Kalix: 100 hektar

Luleå: 100-150 hektar

Piteå: 150-500 hektar

Råneå: 200 hektar

Boden: 200-400 hektar

Överkalix: 250 hektar

Övertorneå: 250 hektar

Älvsbyn: 300 hektar

Pajala: 300-700 hektar

A-kommunerna: 500 hektar

Gällivare: 500-1 200 hektar

Jokkmokk: 700-1 000 hektar

Kiruna: 700-2 000 hektar

Källa: Länsstyrelsen i Norrbotten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om