För Norrbottens museum är undersökningen en stor satsning som görs för kulturarvsåret 2019. 260 000 kronor satsas på att utreda gravhögarna. Det hela började med att Palmbo tittade igenom en äldre hög med tips inför det här årets arkeologiska undersökningar.
– Då hittade jag ett från 90-talet om att det här skulle vara gravhögar. Redan under 80-talet sa arkeologer att det troligtvis var gravhögar. Det kändes otroligt spännande, säger Frida Palmbo.
Intresset eskalerade då hon under sina arkivstudier sen hittade ett brev från 1921 från en arkeolog från Stockholm som talade självsäkert om två ätteshögar på "Sälholmen" i Älvsbyn.
Arkeologen Bengt Westergaard vandrar i veckan fram och tillbaka över Selholmen med markradar. Maskinen scannar ett par meter ner i marken och kommer förhoppningsvis att upptäcka mänskliga konstruktioner och kanske även mindre små gravar vid upphöjningarna mellan storhögarna. Den här storleken av gravhögar har aldrig hittats i Norrbotten tidigare. Den kulturen ska inte ha funnits så här långt upp.
– Mycket som vi gör ger ständigt ny insyn och mer än en gång har man fått skriva om historien för Norrbotten. Jag skulle säga att det är helt unikt om det är gravhögar. Det skulle bli en kulturell möjlighet för Älvsbyn som kommun, säger Frida Palmbo.
Hur gamla kan de vara?
– Det vet vi när de dateras med kol-14-metoden. Men gravhögar betyder att det funnits bebyggelse i närheten. Och fornlämningarna på Västermalmshöjden dateras till bronsåldern (1800-500 före Kristus), med stolphål för bostadskonstrutioner, säger Frida Palmbo.
Selholmen är en gammal festplats och under den tiden gjordes mycket om för dansbana och sånt. Tankar har funnits att högarna kan ha skapats i samband med det, men det stämmer inte enligt en karta som Palmbo hittat i sina arkivstudier.
– Redan 1867 var högarna inritade på kartan och omgivningen var ängsmark och skogsmark. Så de är klart äldre än festplatsen, säger Frida Palmbo.
Thomas Wallerström, professor i historisk arkeologi, och pensionerad medarbetare på Norrbottens museum följde med för att titta på utgrävningarna på Selholmen. Är det vad de tror att det är så säger han att Selholmen är som en miniversion av Uppsalas kända gravhögar.
– Den som ligger begravd i en sån här hög måste i så fall vara någon betydelsefull person. Ortens storman, den lokala hövdingen. Det blir väldigt intressant att se vad det här visar, säger han.
Han har själv en teori om hur gravhögarna kan ha kommit dit.
– Jag tror på Norgespåret där den här kulturen med stora gravhögar finns långt upp i landet. Visst kan folk ha kommit upp efter kusten också, men jag tror att man tagit sig över från Norge och följt vattnet till Älvsbyn, säger Thomas Wallerström..