De strömuttag som fungerar med reservkraft har börjat märkas upp för att förenkla vid strömavbrott.
Förra gången Piteå-Tidningen träffade Margareta Lundberg, risk- och säkerhetssamordnare på brandstationen var det 40 minusgrader och strömlöst. Telefonerna fungerade inte, och ute i samhället började många medborgares rör att frysa till is. Än finns jobb kvar att göra men kommunen känner sig bättre rustad än tidigare. I oktober ska de öva med kommunledningen. Senast i veckan som gick föreläste hon för Luleå kommun om strömavbrottet.
– De ville jag skulle komma och berätta om den fjärde i första. Alla undrade hur vi klarade oss så pass bra. Jag säger som jag sagt hela tiden att det är tur att vi har helvetes duktigt fotfolk, säger Margareta Lundberg.
Många kommuner har också tagit del av utredningen kommunen gjort av händelsen för att se över sin beredskap. Efter fjärde januari fick hon också i uppdrag att reda ut hur Älvsbyn har det med reservkraft och kommunikationsmedel och annat som visade sig vara problematiskt under strömavbrottet.
– Jag och fastighetsbolaget har suttit och gjort en inventering. Den kan jag tyvärr inte visa. Det finns en del som är okej och så finns det en del som är brådskande att förstärka. Nu gör vi en plan för kontinuitetshantering i varenda verksamhet för att alla ska kunna upprätthålla sin verksamhet på tolerabel nivå, säger Margareta Lundberg.
Det kan handla om enkla saker som att man nu börjat märka upp vilka vägguttag som fungerar med reservkraft eller att räddningstjänsten och kommunen skaffat olika abonnemang för mobiltelefonerna. Man funderar också på rakelterminaler till Fastighetsbolaget och Energibolaget som fungerar oavsett.
– Den här kartläggningen vi gjort visar också att i vissa förskolor till exempel hade man bara behövt ett litet elverk för att fjärrvärmen skulle gå precis som vanligt. Men allt kostar pengar så det här ska till politiken, säger Margareta Lundberg.
Energimyndigheten har bett flera kommuner, bland annat Älvsbyn, att utreda sina behov av drivmedel, något som också blev aktuellt under köldknäppen. Det är bara tur att det fanns diesel i en farmartank på Kanis. Annars hade en stor del av hemtjänsten stått stilla.
– Det kan bli så att kommunen har en egen farmartank framöver. Vi kan tyvärr inte ordna reservkraft till någon av mackarna då kommunen inte får gynna enskilda. Man ser också över vad vi ska ha för fordon i framtiden så det går också in i det här och kommer tas med i upphandlingar framöver, säger Margareta Lundberg.
Det var ett spöklikt Älvsbyn att vakna upp i under köldknäppen i januari. Kommunen har förberett sig för framtida kriser och hoppas att medborgarna också gjort det. (Arkivbild)
Hon hoppas också att medborgarna fick sig en lärpenning av strömavbrottet. De med fjärrvärme bör ha skaffat elverk eller konverter för att kunna köra fjärrvärmen på batteri vid ett liknande strömavbrott. I en familj kan man bredda sina abonnemang så att en har Telia och någon annan har exempelvis Tele2.
– Vi har generellt försovit oss å det grövsta i Svea rikes land och målat in oss i ett hörn gällande elektrifiering. Det finns inte ett lager av samhället som inte är beroende av ström. Nu tror jag att det såldes väldigt mycket vevradios, elverk och gasolelement efter fjärde januari. Men har man skjutit på det är det dags att investera nu, säger Lundberg.
Gårdings höll öppet under strömavbrottet med gasolelement i butiken. De sålde ganska snabbt slut på elverken och har sedan dess sålt en hel del gasolkök från folk som vill vara bättre förberedda nästa gång. (Arkivbild)
Hon tipsar om att på kommunens hemsida finns väldigt bra material att gå igenom för den som är intresserad av att veta hur man ska förbereda sig för en kris.
– Gasolplatta, konserver, vatten är enkla saker att förbereda sig med. Nu kan det vara läge att göra en uttag för enkel inkoppling av ett elverk. Nu är det dags att förbereda sig. Man har aviserat att det kan bli en köldknäpp igen, säger Margareta Lundberg.