- En dålig skörd drabbar ekonomin för hela året, bekräftar lantbrukaren Magnus Sandin.
Regnmängderna sätter igång en ekonomisk kedjereaktion. De som drabbas är lantbrukarna, som redan befinner sig i en tuff bransch.
För att få EU-stöd måste grödan vara fullgod för att godkännas. När skörden drunknar förlorar lantbrukaren delar av EU-stödet. Dessutom får djuren ett foder med otillräckligt näringsinnehåll, då måste kraftfoder köpas in för dyra pengar.
Lantbrukaren Magnus Sandin berättar att vårsådden var riktigt besvärlig i år, men att Älvsbyn varit relativt förskonade från allvarliga skördeproblem.
- Vi är ju väderberoende vad gäller att få in fodret, man vill ju skörda när gräset är i exakt rätt stadium. Sen blir markerna svaga och körs sönder, man får in jord och andra oönskade saker i fodret. Då blir det problem med djuren under vintern, säger Magnus Sandin som vittnar om en allt tuffare situation:
- På andra sidan i tidningen Husdjur står det alltid hur många aktiva mjölkbönder som finns i Sverige. När jag började 1994 var vi 18 000 stycken. Idag är vi 5 000, så det handlar om en stadig trend nedåt, säger han.
Försök med premie
I ett försök att lösa problemen ska Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, utreda möjligheterna att införa en skördskadeförsäkring. Magnus Sandin tänker sig att det blir svårt att hitta en gynnsam lösning via ett försäkringsbolag.
- Det kanske skulle funka med en specifik företagargrupp, till exempel mjölkbönder. Ett regnoväder kan ju slå så fruktansvärt olika från gård till gård.
Anders Källström som är vd och koncernchef på LRF hoppas på att få till en fungerande lösning där näringen, den enskilda lantbrukaren och staten tar ansvar.
- Det är orimligt att en företagare som riskerar att förlora hela eller stora delar av skörden inte kan försäkra denna risk, utan lämnas utan möjlighet till ekonomisk ersättning, säger Anders Källström.