- Under tiden jag jobbade som barn- och utbildningschef mötte jag flera kollegor från andra kommuner som förvånade sig över att en kommun av Älvsbyns storlek ligger så långt fram resursmässigt när det gäller barn i behov av särskilt stöd, säger han.
Genom att kartlägga språkutvecklingen bland alla barn från sex år upp till årskurs 9 och följa upp resultatet varje läsår tycker sig skolledningen i Älvsbyns kommun ha god kännedom om behovet av särskilt stöd.
Vikten av tidiga insatser - med fokus på just språket - uppges vara väl förankrat både politiskt och på tjänstemannasidan.
- Samverkan med föräldrar är det viktigaste instrumentet för att stödet ska fungera optimalt, säger Anita Söderström, som i egenskap av specialpedagog/samordnare har en övergripande roll i kommunens centrala stödteam.
- I teamet jobbar vi med elevhälsofrågor på central nivå och stöttar lärarna och speciallärarna i deras arbete, förklarar hon.
- Varje termin görs en skriftlig dokumentation av samtliga stödinsatser som den enskilda eleven fått. Det är en viktig del i överlämnandet av information mellan lärarna på olika stadier, men också för att föräldrar när som helst ska kunna vända sig till rektorn och se hur vi jobbar för att stötta barnet, säger Anita Söderström och påpekar än en gång att samverkan med föräldrarna är a och o i sammanhanget.
- Det är bara att beklaga att vi tydligen misslyckats från vår sida med att ha en bra kommunikation med föräldern, säger kommunchefen.
- Med tanke på hur mycket resurser Älvsbyn satsar på barn i behov av särskilt stöd och att handläggningen är ett föredöme för många andra kommuner, finns det all anledning att utvärdera vad som gått snett.