- Jag är inte ensam om att känna mig frustrerad över situationen. Mina arbetskamrater på individ- och familjeomsorgen upplever samma sak, säger han.
Saknar eftervård
Eftersom Älvsbyns kommun för närvarande inte kan erbjuda en fungerande eftervård för missbrukare efter behandling, återgår många av dem till droger. Ett dyrbart kapitel för samhället konstaterar Jonas Sundqvist.- Ända sedan socialnämnden la ner öppenvårdsenheten Kedjan för några år sedan har vi påtalat behovet av att bygga upp någon form av eftervård och presenterat flera konkreta förslag. Det har tagits en del politiska beslut i önskvärd riktning, men än så länge har tyvärr ingenting resulterat i handling.
- Varje återfall kostar stora summor pengar och orsakar mycket mänskligt lidande, inte bara för missbrukaren själv, utan också för hans eller hennes närmaste.
"Kan verka hårt"
Hur är det då att i egenskap av socialsekreterare se klient efter klient ta sig ett återfall och begära nya insatser av socialtjänsten?- Givetvis är det mentalt jobbigt, men det gäller att inte ge upp och framför allt att inte ge vika från kravet att han eller hon ska ta ansvar för sitt liv och sluta droga. Fortsätter missbrukaren ljuga för sig själv och andra om sitt beroende har vi ingen hjälp att erbjuda, säger Jonas Sundqvist.
- Det kan verka hårt att inte ställa upp i det läget, men alternativet är att tillåta personen droga sig till döds. Det kanske slutar så i alla fall, men jag och mina kollegor vägrar medverka till att det blir utgången för att vi låtit oss manipuleras av en som inte kapitulerat i kampen mot sitt beroende.
Lokal vårdkedja
Allt är dock inte nattsvart när det gäller missbruksarbetet i Älvsbyn. Som modellkommun i det nationella projektet "Mobilisering mot narkotika" har socialtjänsten etablerat ett samarbete med primärvården och psykiatrin, en lokal vårdkedja, som Jonas Sundqvist efterlyst länge.- Dubbeldiagnos, alltså missbruk och psykisk störning, blir allt vanligare bland våra klienter. Ska vi kunna hjälpa dem till ett bättre liv måste vi samarbeta inom våra respektiva professioner. Som jag ser det har vår arbetsgrupp kommit en bra bit på väg i det avseendet. Det ser hoppfullt ut för framtiden.
Ljusglimtar?
Några snabba lösningar existerar inte när det gäller personer med missbruksproblematik. Ännu mindre när det dessutom finns en psykiatrisk diagnos med i bilden.Vad är det som gör att man orkar fortsätta arbeta med detta klientel? Finns det några ljusglimtar i vardagen?
- Ja, att träffa före detta klienter som är under tillfrisknande från sitt drogberoende och se hur bra de mår. Det kan man kalla "kick" i ordets rätta bemärkelse! svarar Jonas Sundqvist.