PT 1982: "Arkeologisk sensation"

Är det verkligen två stora gravhögar som ligger på Selholmen i Piteälven intill Älvsbyn? I så fall är det en arkeologisk sensation. "Ett är helt klart. Högarna har exakt samma form som ett antal gravhögar i Mellansverige. Men innan de undersökts ordentligt vill jag inte vara lika säker i mina uttalanden som jag hör att fritidsnämnden i Älvsbyns kommun är". Så säger chefen för Nordarkeologi, Hans Christiansson, Uppsala, i en kommentar till PT.

Piteå-Tidningen den 27 december 1982.

Piteå-Tidningen den 27 december 1982.

Foto: Christoffer Markström

Älvsbyn2019-03-04 16:07

OBS! Denna artikel publicerades i Piteå-Tidningen den 27 december 1982.

Det som nu åter satt fart på resonemanget om vilka hemligheter som döljer sig på Selholmen är några rader i ett yttrande som fritidsnämnden i kommunen formulerat.

Nämnden anser att hela campingområdet inklusive ön – den som tidigare fungerade som festplats – omdanas till ett kulturområde.

– Och, säger nämnden, visst underlag finns redan, exempelvis två gravplatser på Selholmsön.

Men så kategorisk i sitt uttalande vill således inte Hans Christiansson vara. Uppsala-arkeologen fick tillfälle att studera högarna sommaren 1981 och häpnade då över vad han såg.

– Det är riktigt. De påminner i det mesta om storhögar, det vill säga gravhögar. Men enligt alla tidigare kända fakta ska vi inte ha storhögar norr om Medelpad.

Hans Christiansson räknar upp en rad storhögar som har exakt samma form som de två på Selholmen. Nämner Tingshögen i Uppsala som varande en exakt kopia. Men att därför slå fast att det verkligen rör sig om gravar vill han inte.

– Högarna bör naturligtvis undersökas både geologiskt och arkeologiskt. Först därefter vill jag ge ett definitivt svar.

Herbert Vigenstam vid Nordarkeologi i Arvidsjaur är mer distinkt i sitt uttalande.

– Det här är ingen naturlig bildning. Nu är det dags att även andra börjar ta forntidsgravar på allvar.

Enligt Vigenstam är det här således gravar och som sådana bör de undersökas ordentligt.

Häpnade gjorde också PT:s arkeologiska expert, Allan Forsberg, när han första gången ställdes inför högarna.

– Jag formligen baxnade. Det var som att stå framför storhögarna i Köping.

– Men innan vi vet besked är det riktigt att vara kritisk, säger Forsberg och fortsätter:

– Om det är storhögar, ja då är det en sensation.

Från vilken tidsålder kan då de eventuella gravhögarna vara och varför har de inte undersökts arkeologiskt?

För att ta den sista frågan först hänger det intimt ihop med att Pite älv inte är utnyttjad för kraftändamål. Arkeologerna har haft fullt upp med att undersöka de dalgångar där älvarna byggts ut. Dessutom har nog de så kallade förståsigpåarna ansett älvdalen ganska fattigt arkeologiskt sett. Senare års fynd av exempelvis Nordarkeologi samt amatörarkeologer har dock visat på motsatsen. Men Pite älvdal gömmer ännu på många hemligheter. Någon riktad undersökning har nämligen aldrig utförts.

Skulle det här visa sig vara gravhögar måste man gå så där 1 500 år tillbaka i tiden för att finna ursprunget. Det betyder att vi hamnar i yngre stenåldern. Eventuellt kan de härledas till vikingatid (800-talet).

– Visst kan man fråga sig vad människor gjorde där. Men vi vet att älvdalen bör ha fungerat som trafikled över mot Norge. Där kan vi finna sambandet, säger Hans Christiansson, som själv inte skulle bli förvånad om det här verkligen är gravar.

Vem ska då se till att en undersökning verkligen utförs?

– Vi kan inte åta oss det projektet eftersom vi inte har medel speciellt för ändamålet.

– Men det vore bra om PT kunde initiera en undersökning där exempelvis kommunen, riksantikvarieämbetet eller något universitet ställde upp med medel, säger Hans Christiansson.

Återstår således att se om någon nappar på kroken. Eller om högarna även fortsättningsvis i brist på bevis bara ska betecknas som naturformationer.

OBS! Denna artikel publicerades i Piteå-Tidningen den 27 december 1982.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om