Projektresa gav starka minnen

PROJEKTARBETE.

Älvsbyn2006-06-12 00:00
En projektresa till Rumänien som innehöll både upplyftande och svåra möten har gjorts av tre elever på Älvåkragymnasiet. Barn med fysiska och psykiska funktionshinder stod i centrum där väl utvecklad vård ställdes mot betydligt sämre förutsättningar.

Tre elever från Älvåkras gymnasium i Älvsbyn besökte under tio dagar Rumänien för att där följa och studera fysiskt och psykiskt funktionshindrade barns skoltid och vardag. Det blev en omtumlande resa för Daniel Lundh, Andre Johansson och Joel Gustavsson, där hembesöken hos tre olika familjer var det som satte de djupaste spåren.

Målet för resan var bland annat att besöka Casa Minunata, en skola för barn med fysiska och psykiska funktionshinder. Syftet med projektet är bland annat är att öka engagemanget och stödet till skolan och att skapa kontakter mellan Casa Minunata och skolor för funktinshindrade i Älvsbyn.

Undervisningen och arbetsmetoderna på Casa Minunata ligger långt framme i utvecklingen och barnen som får gå där gör snabbt stora framsteg.

Stor utveckling

- Föräldrar och lärare berättade hur deras barn gått från att inte ha klarat nästan någonting till att kunna, äta, gå på toaletten och utrycka sig själva, säger Joel Gustavsson.

Daniel, Joel och Andre besökte också en statlig skola för handikappade barn där förutsättningarna vart helt annorlunda. Besöket skedde under ett lov så inga barn fanns på plats, något som verkade vara en förutsättning för besöket.

- Lokalerna var inte alls anpassade efter de behov som fanns. Det var långa trappor upp till matsalen och ingen hiss så att de rörelsehindrade fick äta ensamma i klassrummen. Toaletterna var så smala att jag knappt fick plats, säger Daniel Lundh.

De mest omtumlande mötena skedde dock i de tre familjer som besöktes. Där bodde barnen tillsammans med vuxna under mycket knappa förhållanden.

Stark framtidstro

- Flickan vi besökte bodde på andra våningen i ett hus utan hiss. Hon kunde inte gå, bara krypa och det fick hon göra för att ta sig upp till lägenheten. I en annan familj vi besökte bodde sex personer i ett rum och standarden var mycket låg, säger Daniel Lundh.

Men trots knappa förhållanden var hoppet och framtidstron stor. Casa Minunata lever till största delen på bidrag och gåvor så oron för ekonomin är ständigt närvarande.

- Ungdomarna vi pratade med hade bra kunskaper om funktionshindrade och var villiga att hjälpa till och stötta. Det var roligt att höra deras inställning och att viljan att hjälpa är så stor, säger Andre Johansson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om