I provgruppen är det stor variation när det gäller språkkunskapen. I folkhögskoletradition så är det bra så att man kan hjälpa varandra och också lära sig själv av att hjälpa. De ska få komma med inlägg om hur kursen kan förbättras innan den drar igång på riktigt till hösten.
Vårdpersonalen i Älvsbyn har många språksvaga, vilket kommunen fått kritik för från Inspektionen för vård och omsorg. Samtidigt har folkhögskolan problem med att det är få deltagare på vårdbiträdesutbildningen. Dessa två problem har med varandra att göra.
– Det är så här vi har en vårdbiträdesutbildning med ganska mycket ansökningar på våren. Men det är sånt behov på arbetsmarknaden att då får de anställning sen på sommaren och jobbar vidare. Väljer du mellan jobb och studielån blir valet oftast jobb, säger Ulf Karlsson, rektor på Älvsby folkhögskola.
Resultatet blir med andra ord att många inte hinner få det språk de behöver under utbildningen utan jobbar istället. För kommunen innebär det att många har låg språknivå och för folkhögskolan innebär det att kurserna får få deltagare efter ett tag. Men med gemensamma problem kan man hitta gemensamma lösningar.
– Jag haffade Ulf här i korridoren och vi har haft återkommande möten sen dess och där föddes idén om någon slags kurs om yrkessvenska för vård- och omsorg. Det är lite unikt här i Älvsbyn när två helt olika arbetsgivare med olika ansvar ändå kan få ihop något sånt på ungefär en månad, säger Robert Cortinovis, socialchef.
Miriam Vikström, Robert Cortinovis och Ulf Karlsson presenterade den nya utbildningen under tisdagen, vilket också var första utbildningsdagen för vårens "provgrupp".
Upplägget blir att grupper kommer fortbilda sig i kurser i yrkessvenska med omfattningen 25 procent på folkhögskolan. Tio timmar i veckan med fem timmar studier och fem timmar självstudier. Deltagarna får lön som vanligt. Under tisdagen började "provgruppen" sin utbildning som ska prova på utbildningen och komma med förslag på förbättringar till när den riktiga utbildningen drar igång till hösten.
– Det blir både ordinarie och vikarier Det är en ganska blandad språknivå nu och vi har sagt att kom med input, hjälp varandra på utbildningen och kom med förslag om det är något som saknas som är viktigt att lära sig, säger Miriam Vikström, projektkoordinator.
Robert Cortinovis och Ulf Karlsson tog tillfället i akt att presentera sig för "provgruppen" som är de första som går utbildningen i yrkessvenska och som ska komma med tips för vad som saknas och borde komma med i den riktiga utbildningen som startar direkt till hösten.
Just i vården är det mycket med språk som är viktigt.
– Man ska kommunicera med kollegor, kunna exempelvis kommunicera ett hälsotillstånd över telefon till en sjuksköterska. Det är mycket kring fackspråk men kring äldre kan fraser på bondska komma in också. Vi måste sen följa upp och utvärdera då det kommer behövas fler utbildningar. Vi har personalomsättning och de som inte ha svenska som modersmål är en jätteviktig grupp, säger Cortinovis.
Utbildningen finansieras helt av statsbidrag och omställningsfonden.