En transportör kan därmed inte hävda force majeure för att komma undan att uppfylla sitt avtal bara för att det blir minus 30 grader. Kommunen meddelar vidare att det kommer föras en dialog med företaget som sköter skolskjutsen och det kommer tas i beaktning när framtida upphandlingar görs.
Robert Savela som är regionalt skyddsombud på Transport hyllar däremot att taxiföretaget sätter ner foten och tar sitt arbetsmiljöansvar.
– Jag tycker det är beklagligt att kommunen i sten vill hävda det ingångna avtalet. Svensk lag gäller och måste stå över avtal. Älvsby taxi har ett ansvar för sina förare och för resenärerna. Om kommunen har en annan åsikt får det stå för dom, säger Robert Savela.
I snitt sedan 2010 har det varit 99 dagar då mätstationen visat minus 30 i Älvsbyn även om 2024 just börjat. I snitt blir det 6,6 dagar om året.
Hur tänker du kring de barnens rätt till utbildning?
– Det är en fråga som jag inte kan svara på, det ligger inte på vårat bord. Vi tittar bara utifrån ett arbetsmiljöansvar, säger Robert Savela.
Skolskjutsen ställdes in på onsdagen. Däremot stängde Älvsby taxi enligt Region Norrbotten inte några bilnummer för färdtjänst eller sjukresor.
Är inte sjukresor och färdtjänst lika farligt att köra?
– Det där är en fråga som vi för en dialog med regionen och länstrafiken för den upphandlingen om var någonstans vi ska dra gränsen, säger Robert Savela.
En person med ett mer rakt svar på frågan är Mikael Hjorth som är koncernchef för Luleå taxi-koncernen där Piteå och Gällivare ingår. De levererade sina skolbarn och allt annat enligt avtalen under onsdagen.
– Det är inte mindre farligt att köra sjukresor och färdtjänst än det är att köra skolbarn. Vi kan ju liksom inte ställa in skolskjutsarna för att det är farligt att köra, men sen köra flygtaxi till Luleå Airport. Är det för osäkert för att köra det ena så är det för osäkert att köra det andra, då stannar ju hela verksamheten, säger Mikael Hjorth.
Enligt honom gäller det att ha rätt fordon och underhålla dem så att de klarar kylan. Piteå taxi hämtar bland annat skolbarn i Markbygden många mil från Piteås stadskärna.
– Vi följer temperaturen löpande för att se hur vi ska vara rustade varje vecka. När de här köldknäpparna kommer ska man framför allt se till att dieselbilarna får nya bränslefilter inför det. När vi är upp till Koler kör vi dit med bensinbil och samordnar för att få det att fungera. Men allt i centralorterna, Hemmingsmark och sånt har det inte varit några problem. Är det riktigt kallt som första veckan i januari så är det egentligen bara elbilar som gäller. Stannar någon bil har vi många bilar som kan hjälpa, säger Mikael Hjorth.
Är 30 minusgrader en rimlig köldgräns för er att införa i Piteå eller era andra orter?
– För att göra det enkelt är det så här att ambulanser och brandbilar går på diesel, och de kör när det är 30 minusgrader och kallare. Man kan behöva ställa vissa fordon när det blir ännu kallare, men vi kan inte själva hitta på en köldgräns som inte är förankrad i verkligheten. Köldgränsen kan inte bero på vilka resurser man har eller inte, den kan inte påverkas för att man har trasiga bilar. Det måste ske i samförstånd med uppdragsgivarna samtidigt som man tänker på säkerheten. Det är en kombination av allt, säger Hjorth.