Trettio år har passera brevet med den personliga texten och det signerade fotografiet.
– Jag minns att jag blev väldigt imponerad över att han tog sig tid att göra detta, säger Tobias Drejby, 40 år i dag och bosatt i Växjö.
På den tiden, vårvintern 1986, var Olof Palme en stor idol för den tioårige Älvsbypojken.
”Jag hejade på honom”, berättade han i det tidningsreportage som uppmärksammade brevförsändelsen dagarna efter dödsskottet.
Tobias bror Jesper hade tidigare fått chansen att skaka hand med Palme under dennes besök i Norrbotten.
Bröderna och hela familjen Drejby supportrade statsministerns politiska åskådning – och allt sammantaget gjorde att unge Tobias en dag skickade ett brev till honom.
– Jag ställde flera personliga frågor, om jobbet, vad han gjorde på fritiden, om han hade någon idol, minns Tobias.
Palmes svar var hans egna, privata och personliga.
”Vad jag gör på fritiden är egentligen rätt lätt att svara på. Min fritid är, som du säkert förstår, inte speciellt stor. Men när jag är ledig går jag gärna på teater eller bio samt en och annan fotbolls- eller ishockeymatch. Jag beger mig gärna ut i skog och mark och speciellt på somrarna på Fårö är jag ute mycket. Jag försöker spela tennis en gång i veckan men ibland är det svårt att genomföra.”
– Lika glad över brevet lika ledsen blev jag över det som hände. Det kändes konstigt att sitta där med hans maskinskrivna brev och den signerade porträttbilden, och så fanns han inte längre.
Uppskattningen av Palmes politiska värv har allt annat än falnat genom åren.
– Han lämnade ett otroligt tomrum efter sig, en vacuum som märks än i dag. Ingen har lyckats fylla hans kostym.
– Palme var en av de största ledarna som någonsin funnits. Han hade ett enormt civilkurage och vågade verkligen ta de svagas parti, säger Tobias Drejby.
”Att vara statsminister är ett intressant och omväxlande arbete. Tillsammans med de övriga i regeringen gör jag mitt bästa för att vi alla skall få det bättre och att Sverige skall bli ett bra land.”
Apropå idol-frågan svarade Palme: ”Jag har väl inga egentliga idoler. Jag beundrar många enskilda, helt okända människor som kämpat i det tysta för sitt land eller en idé.”
Brevet avslutades: ”Jag skickar med ett foto med min autograf enligt ditt önskemål. Må så gott, Tobias. Hälsa till mamma, pappa och dina bröder! Med vänlig hälsning. Olof Palme.”