Köpstopp, vikariebegränsning och diverse andra åtgärder är kommunens sätt att få en omedelbar effekt i sparandet. Besparingarna ska enligt kommunen "inte påverka tredje person", det vill säga vårdtagarna. Åtta undersköterskor från Loftet, Lärkan, Skogsgläntan och Lövstigen har en helt annan bild av läget. En bild där brukarna inte hinner duscha eller rakas, där man inte hinner städa eller byta sängkläder längre. Enligt undersköterskorna hanteras arbetstidslagen mer som ett förslag än en lag då personalen inte kan ta raster. Och när de inte orkar längre så får de ändå inte ta ut någon semester innan jul.
– På Lövstigen har vi haft extrahjälp nio timmar i veckan för att hinna det vi ska göra. Men den blev bortplockad nu. Vi får skippa duschningar och alla basala grejer för att vi ska hinna klart med det vi ska göra, berättar en av undersköterskorna.
Det finns för lite blöjor så personalen har fått gå runt och låna för att få ihop det. Avdelningarnas trivselkassa som de kan köpa in gardiner eller annat som behövs till avdelningen är också slopad. Så har man inte handlat upp den så är den borta i köpstoppet. De enda tjänsterna som tillkommit på senare tid är samordnare på Ugglan.
– Det ska vara ett projekt på ett år, och det brukar väl vara projektpengar som går till sånt, vår chef sa att det är från vår budget. Vi sparar alltså in ytterligare på golvet för att cheferna ska få det bättre.
– Vi har tre samordnare i hemtjänsten och tre till här. Alla vi på Ugglan och Nyberga ska dra ihop till deras löner.
– Om chefernas arbete sjunkit med 50 procent så har vårat stigit med 50 procent.
Nattfastan har också blivit lång, eftersom de är så få måste de börja lägga folk mycket tidigare på kvällen.
– Jag pratade med en anhörig som var orolig för att hennes mamma låg redan och hon tyckte inte det känns bra. Och det gör det inte. Vi måste lägga den första redan halv sex för att hinna göra klart. Klockan kvart i elva kommer den sista upp. Då är det lång nattfasta.
Sjukskrivningarna har skjutit i höjden i år och på alla fyra avdelningarna verkar läget vara lika illa. Vissa har sagt upp sig för att bli vikarie igen och kunna styra mer över sitt schema.
– Nu är vi bara halva arbetsstyrkan kvar. Vi är sex stycken och tre är sjukskrivna.
– Vi är sex på vår av delning också och två är sjukskrivna.
– Vi har haft 33 frånvarodagar senaste månaden på vår avdelning.
De förutspår en svår framtid för de äldre i Älvsbyns kommun med tanke på pensionsavgångarna. Hoppet är att nyanlända och nyutbildade ska fylla upp avgångarna, men engagemanget och kompetensen varierar.
– I sommar var det hemskt. De lyssnar inte på mig för att jag är för ung. Jag kan be dem sätta på kaffe och de vägrar, jag kan säga ta det där rummet så tar jag det här och de vägrar. Men då blev jag sjukskriven efter det också. Jag bröt ihop på jobbet.
Många av kommunens undersköterskor söker nu jobb i andra kommuner för att få komma bort.
– Jag kommer aldrig att bo kvar här, för mina barn ska inte behöva ta hand om mig. Folk förtjänar att få veta hur det är. Båda för personalen och för deras anhöriga. Vi gör allt vi kan, men nu kan vi inte mer.
– Kommunen måste veta att om de vill ha kvar oss så måste de göra någonting nu, och det är bråttom.