Videon är inte längre tillgänglig
I gårdagens PT berättade 16-åriga Marjam Salihi om rädslan att tvingas återvända till dödshoten i hemlandet Afghanistan. Migrationsverkets asylexpert Peter Mokvist vill inte gå in på det enskilda fallet, men menar att en familj som varit kvar så länge att de får söka asyl på nytt ofta får stanna om de samarbetat.
– Det kallas ju då ett preskriberat ärende. Då är det en ganska stark huvudregel att det ska bli ett uppehållstillstånd i de fallen. Om man inte har samarbetat med Migrationsverket för att återvända, till exempel genom att gömma sig, då kan man ta upp en fråga om utvisning igen, säger han.
"Söka asyl igen"
Efter ett negativt asylbeslut kan de sökande överklaga till Migrationsdomstolen. Står det negativa beslutet kvar har man rätt att överklaga till Migrationsöverdomstolen.
– De tar bara upp praxis, sådant som inte är prövat. Säger de ej prövningstillstånd vinner beslutet laga kraft, och det gäller i fyra år. Sedan kan man söka asyl igen, säger Peter Mokvist.
Om en familj har sökt asyl fyra gånger, tyder det på att de inte har samarbetat då?
– Vi får faktiskt inte ta upp ett ärende om utvisning om personerna har samarbetat, men det är också så klart en tolkningsfråga. Det är också något som domstolen tittar på om man har överklagat.
"När det blev krig"
När beslutet vunnit laga kraft och så länge man är kvar i Sverige kan man göra en anmälan om verkställighetshinder om något förändras i hemlandet efter beslutet.
– Till exempel var det många från Syrien som hade lagakraftvunna beslut när det blev krig, och då kunde vi ju inte skicka dem dit, säger Peter Mokvist.
Marjam Salihi och hennes mamma Rita har sammanlagt varit i Sverige i nio år. Tiden är dock inte alltid det man tittar på från Migrationsverkets sida.
– Egentligen är det anknytningen till Sverige, och den anknytningen blir ju naturligtvis större om man har varit längre i ett land, säger asylexperten.
"Behov av skydd"
– Sedan tittar man även på anknytningen till det andra landet. Till exempel på vilka släktingar som finns i det landet. Ett barn har ju två föräldrar och anknytningen är lika stor till båda, fortsätter han.
Marjam Salihi tror att Migrationsverket tappat tilliten till dem efter att pappan bestämt sig för att familjen skulle åka tillbaka en sejour till hemlandet 2004.
– Direkt påverkar det ju naturligtvis inte, det får man ju göra och det är det många som gör. Men det hemresan naturligtvis påverkar är ju synen på behovet av skydd. Åker man hem så var man ju med all sannolikhet inte jätteorolig. Sedan kan det ju naturligtvis inträffa nya grejer under tiden som man är i hemlandet. Så det är ju inte så att man inte kan bli flykting för att man har åkt hem, säger Peter Mokvist.
"Är ganska oklart"
Kuratorn på Älvåkraskolan menar att Marjam Salihi uppfyller kraven för särskilt ömmande omständigheter. Själva har Migrationsverket svårt att tolka den nya lagen som kom till den första juli.
– Där väntar vi på praxis, det vill säga vad Migrationsöverdomstolen kommer att komma fram till. Man har inte avgjort något ärende än, men det finns ett som är uppe där nu. Då har vi något mer att rätta oss efter, säger Peter Mokvist.
Hur gör ni nu?
– Vi måste ju följa lagen, men det är ganska oklart egentligen vad det innebär. Vi försöker tolka så gott vi kan. Migrationsdomstolarna har börjat titta på det, men de gör ganska olika. Så de har också svårt att göra de här tolkningarna.