* * * Se alla bilder från den gamla veterinärkliniken i bildspelet ovan! Där hittar du bland annat bilden på det enda orenoverade rummet i huset. * * *
.
Bakom de mörkgrå pardörrarna rymmer det nedre våningsplanet ett myller av rum.
När suterrängvillan på Västanäsgatan i Älvsbyn byggdes i mitten av sjuttiotalet var tanken att nedervåningen skulle fungera som veterinärklinik.
Därför har gästrummet både egen toalett och eget pentry. Här hade personalen sitt fikarum en gång i tiden.
.
Tack vare ytorna har Pernilla och Andreas Eriksson kunnat förverkliga flera av sina inredningsdrömmar. Här finns bland annat en rymlig walk in closet, ett stort badrum, ett whiskyrum och en lyxigt stor tvättstuga.
– Vi ville ha ett hus med egen prägel, så suterränglösningen lockade oss och direkt vi klev innanför dörren kände man husets potential. Både ytorna och läget kändes rätt. Det känns som att vi bor på vischan men ändå mitt i smeten, säger Andreas.
En trappa upp är övervåningen öppen och luftig, trots att familjen byggt bort två fönster för att få mer möbleringsbar yta.
Från vardagsrummet kliver man ut på en stor balkong under tak och från badrummet traskar man ut till spabadet på terrassen.
Baksidan, som vetter mot ett skogsparti med elljusspåret ovanför, blir en insynsskyddad oas som förutom badet rymmer både grillplats och ett rejält utebord med plats för många.
Här gifte sig Pernilla och Andreas för två år sedan. Portalen där de vigdes finns fortfarande kvar som ett minne.
.
Flera av husets komponenter, som utebad, walk in closet och ett whiskyrum, fanns också i Pernilla och Andreas tidigare boende. När PT hälsade på 2012 bodde de i Kisträsk, där Andreas renoverat en gammal sommarstuga till året runt-boende.
– Vi trivdes jättebra, men Andreas jobbade borta ganska mycket och det blev ensamt att vara där själv så vi bestämde oss för att börja leta hus i Älvsbyn istället, säger Pernilla.
Nu finns gott om grannar och treåriga Bill har många kompisar i närheten.
.
Inledningsvis var Andreas dock tveksam till att renovera ytterligare ett hus.
– Jag kände att jag inte skulle orka – men det gjorde jag. Jag upptäckte att det var stor skillnad på att jobba i ett hyfsat spikrakt hus byggt på sjuttiotalet jämfört med en gammal timring där det inte finns några räta linjer. Här var dessutom mycket av det tråkiga jobbet som ingen ser redan gjort och vi har kunnat fokusera mer på ytskikten, säger Andreas och påpekar att han siktar på att enbart flytta en gång till i livet.
Till äldreboendet ett stenkast bort.
– För mig är det viktigt att det känns bra där jag bor. Jag vill längta hem och känna glädje när jag kliver över tröskeln, säger han.
.
Pernillas favoritrum just nu är det nyrenoverade köket i dämpad gråskala med mässingdetaljer som glimmar till när ljuset faller in.
– Jag gillar allt med köket, de öppna ytorna och utsikten här uppe, särskilt på hösten när träden tappat sina löv. Men jag gillar också alla vrår och skrymslen på bottenvåningen.
När familjen köpte huset 2014 var köket redan renoverat, men sedan dess har en önskan om att sätta sin egen prägel på ytan vuxit fram.
– Vi har tagit bort en vägg som delade upp köket på mitten och satt dit en köksö istället. Vi är också jättenöjda med vår maskinvägg med två ugnar, en kaffemaskin och vinkyl.
.
Varken Pernilla eller Andreas tror att de någonsin kommer att känna sig färdiga med huset.
– Vi har alltid något projekt på gång. Inredning är ett gemensamt intresse och det blir en rolig skapandeprocess när man är två som kan bolla idéer, säger Andreas.
Numera är huset också fyllt av vackra buketter. Pernilla har nämligen lämnat sitt jobb inom vården för att jobba med sitt stora intresse – blommor.
– Det är en dröm att få utlopp för min kreativitet även på jobbet. Jag gillar jordnära, dämpade toner i inredning och ska jag ta in någon färg blir det i form av vackra blommor. En vacker bukett kan lyfta ett helt rum.