Tidigare sträckte sig sandmagasinet över Småträsken. Med förtjockad deponering, halverat avfall och andra förändringarklarar sig Småträsken, Lill Laver-sjön och båda Laverbäckarna utan påverkan.
En handfull poliser fanns på plats i början när utvecklingsingenjör Robert Erixon och projektledare Hans Årebäck föredrog sina planer för Laver. Oron var att samrådsmötet kunde störas av aktivister men på den fronten var det lugnt.
Det närmaste miljöaktivister som fanns på plats var Miljögruppen i Pite älvdal med Ulf Johansson i spetsen. Han förvånades över att planen som presenterades var så pass annorlunda mot för det som presenterades 2014, även om han fortfarande hade många synpunkter och är mycket skeptisk.
– Det är intressant i alla fall då flera vattendrag klarar sig. Men då har vi inte hunnit se någon miljökonsekvensbeskrivning ännu så vi får väl se vad man tycker när man är mer inläst, säger Ulf Johansson.
I den nya koncessionsansökan kommer Lillaversjön att undvikas, likaså Småträsken som också skulle behöva tömmas i planen från 2014. Likaså drabbas varken Lillaverbäcken eller Storlaverbäcken av gruvdriften i den nya planen.
– Det tror jag inte att folk har förstått riktigt, att det här är ett nytt projekt med ganska stora skillnader mot för 2014. Tekniken har gått framåt och det har kommit nya krav som vi måste följa, säger Hans Årebäck, Boliden.
I planen från 2014 skulle 700 miljoner ton malm och 300 miljoner ton gråberg från ett dagbrott med våt samdeponering. 2024 är den preliminära produktionsplanen 580 miljoner ton malm och 155 miljoner ton gråberg över 20 år från två dagbrott. Nu måste de följa en ny Global industristandard, GISTM, och kommer att använda torr förtjockad deponering i dammen. Det blir ingen sjö utan torrt gruvavfall.
I förra miljökonsekvensbeskrivningen ville inte Boliden använda förtjockad deponering på grund av större risk för damm som sprider sig med vinden från avfallet.
– Det är en stor risk med den deponeringstypen. Vi avser jobba med successiv efterbehandling där man täcker avfallet med något slags tidsintervall så att det inte oxiderar och vittrar, säger Robert Erixon.
Boliden räknar med att en gruva i Laver ger 500 arbetstillfällen. Då har de räknat med automation av gruvtruckar och den sortens effektiviseringar.
Ulf Johansson från Miljögruppen i Pite älvdal hade en stor mängd frågor om de förändringar som gjorts sedan förra koncessionsansökan. Han väntar på en miljökonsekvensbeskrivning för att få veta mer.
Peter Lundberg (KD), var på plats och frågade hur många indirekta arbetstillfällen runtikring som varje arbetstillfälle genererar. Boliden har räknat i andra gruvor att varje gruvjobb genererat 4,6 arbetstillfällen i övrigt i samhället.
– Det är en liknande verksamhet som i Aitik, så det kommer generera en hel del indirekta jobb. Om det är 4,6 vet jag inte, men nånstans mellan tre och fyra stycken skulle jag tippa, säger Hans Årebäck.
Miljögruppen köpte dock inte det uttalandet.
– Det där med fyra arbetstillfällen stämmer inte med det jag läst från tillväxtverket. Där räknar man med att ett jobb i gruvan ger ett jobb utanför gruvan, säger Ulf Johansson.
Kommunalrådet Johan Dahlqvist (M) och Moderaternas gruppledare Niklas Karlsson var två av de politiker som var på plats.
Kommunalrådet Johan Dahlqvist var på plats och han var mycket positiv efter föreläsningen och följande frågestund.
– Jag tycker det låter jättebra. Förstå vilken otrolig möjlighet det skulle vara för kommunen att utvecklas med dessa arbetstillfällen, säger Johan Dahlqvist.
Planen är att Boliden lämnar in sin koncessionsansökan nästa år i septermber eller oktober. Då har lagen ändrats så att Natura2000-tillståndet kommer senare i processen. Men det är inte lägre miljökrav för att till slut starta upp en gruva.
– Vi räknar att ansökan kan ta ett år. Blir det godkänt tar vi nästa steg, säger Årebäck.