Nordens utterexpertis möttes i Storforsen

Bakom utterkonferensen, som avslutades på torsdagen, står Världsnaturfonden WWF i samverkan med länsstyrelserna i Norrbotten och Jönköping, samt Projekt Pite älvdal. Utgångspunkten för diskussionerna var den nya WWF-rapporten "Utterns status i dag och dess framtid".<br /><br /><h3>Spridit sig</h3>Av rapporten framgår att det finns dubbelt så många svenska uttrar i dag som för 25 år sedan. Utterbeståndet har ökat till 1 500-2 000 individer att jämföra med 500-1 000 djur på 1980-talet. Uttern har också spridit sig till "nygamla" vattendrag, något som bland annat gläder konferensdeltagaren Sam Erlinge, professor emeritus vid Lunds universitet.<br /><br />- Uttern försvann från Skåne i slutet på 1960-talet, ungefär samtidigt som jag blev klar med min avhandling "Utterns ekologi". Nu ser den ut att vara på väg tillbaka via de angränsande vattensystemen i Småland. Det är bara att hoppas att den söker sig vidare till våra fisk- och näringsrika småsjöar öster om Lund också, säger han.<br /><br /><h3>Nya miljögifter</h3>Ökningen som skett på senare tid förklaras främst av minskade halter av miljögifterna PCB och DDT visar WWF:s rapport.<br /><br />- Det är glädjande att uttern gör comeback i den svenska naturen och kommer tillbaka i vattendrag där den naturligt har funnits tidigare, säger Lennart Henrikson, ansvarig för WWF:s utterprojekt i Sverige.<br /><br />Trots den positiva utvecklingen finns fortfarande orosmoln. Samtidigt som inventeringar visar på en positiv utveckling har forskare upptäckt nya miljögifter hos uttrarna, som exempelvis bromerade flamskyddsmedel från datorer och mobiltelefoner och PFOS som bland annat används för impregnering.<br /><br />Ämnena tillhör de nya långlivade "vardagskemikalierna". Här krävs enligt WWF en betydligt tuffare lagstiftning i EU för att få bättre kontroll.<br /><br /><h3>Åtgärdsprogram</h3>- Problemet är att forskningen tar lång tid och är dyr. Glädjande nog har vi fått pengar av Naturvårdsverket att fortsätta forska hur de nya miljögifterna påverkar utterstammen, men analys av dioxiner finns det inga medel för ännu. En enda dioxinanalys kostar 13 000 kronor, berättar Anna Roos, miljögiftsexpert vid Naturhistoriska Riksmuseet, dit döda uttrar skickas enligt lagen om djur som tillhör statens vilt. I fjol registrerade museet ett 40-tal döda uttrar i Sverige.<br /><br /><h3>Heltäckande inventering</h3>Naturvårdsverket håller på att ta fram ett åtgärdsprogram för fortsatt återhämtning av utterbeståndet. Arbetet leds av Henrik Blank vid länsstyrelsen i Jönköpings län.<br /><br />- Exempel på åtgärder är restaurering av våtmarker, kalkning av sjöar och vattendrag, samt passager under broar så att uttern slipper korsa vägar och riskera att bli överkörd. Skyddsåtgärder i samband med fiske, fiskodling och fällfångst behövs också, förklarar han.<br /><br />I Norrbotten fortsätter länsstyrelsen med sin påbörjade inventering av uttrar, som hittills gett mycket bra resultat. I december ombads observatörer från hela länet att höra av sig till länsstyrelsen om de sett spår av utter och allra helst utterhonor med ungar.<br /><br /><h3>Nya familjegrupper</h3>- Vi har fått in över 200 observationer, varav ett 15-tal består av nya familjegrupper, säger Sofia Gylje vid länsstyrelsen i Norrbotten.<br /><br />Forskning om utterns livssituation i Norrbotten har pågått i olika organisationers regi ända sedan 1974.<br /><br />- Men det har aldrig gjorts någon heltäckande inventering förut, säger Sofia Gylje.<br /><br /><h3>Viktig miljöfaktor</h3>Vid konferensen i Storforsen har samtliga organisationer och intressenter som på olika sätt arbetar för att säkra utterns framtid deltagit.<br /><br />- Det är ju så att om vi hjälps åt att skapa en bra livsmiljö för uttern gynnar det även andra växter och djur och är också bra för oss människor, säger biolog Mia Bisther, WWF, som på uppdrag av Vägverket Region Norr undersökt ett 60-tal broar längs vägsträckan Luleå-Piteå-Arvidsjaur som kan göras trafiksäkrare både för uttrar och bilister.<br /><br />