Endast 36 av 93 niondeklassare från Älvsbyns kommun sökte till Älvsbyns gymnasium till hösten. Elever som väljer en gymnasieutbildning på en annan ort innebär en kostnad för hemkommunen. De som tar emot elever från andra kommuner får i sin tur betalt per elev.
I Älvsbyn är siffrorna för de interkommunala kommunala kostnaderna och intäkterna ingen rolig läsning.
– Vi har avvikelser både på kostnads- och intäktssidan. Det som är lite problematiskt är att det här underskottet har ökat under ett antal år, säger ekonomichefen Ulla Lundberg.
Bokslutet 2015 visade ett underskott på tre miljoner kronor och 2016 hade siffran ökat till sex miljoner kronor.
– Nu visar prognosen för 2017 ett underskott på nio miljoner kronor för den delen, säger Ulla Lundberg.
Den andra stora delen i gymnasieskolans totala underskott på 12,9 miljoner kronor är kopplat till så kallade "sprint-elever" som i huvudsak läser svenska som andraspråk.
– Där får vi vissa medel från Migrationsverket via en schablonersättning, men de pengarna räcker inte riktigt fult ut. Så där är det annonserat ett underskott på 3,5 miljoner kronor. Så det är två delar i det stora underskottet på gymnasieskolan, säger Ulla Lundberg.
Skolchefen Jan-Erik Backman menar dock att själva skolans budget är i balans.
– Det är inte gymnasieskolan i sig som blöder, utan det är att vi har för få egna elever som söker vår egen skola och då får vi betala utbildningsplatser i andra kommuner, säger han.
– Det är ju en ram, men det är två olika pengapåsar i gymnasieramen. Den som dras med stora underskott är den som är kopplad till elevpengar.
Påverkar de inte varandra?
– Egentligen inte. När man räknar ihop gymnasieramen så kan man ju uppfatta det så att det är skolan som backar så mycket, men det är ju den totala ramen.
I dagsläget har han inte fått några signaler på att skolan är hotad även om kommunen bara sett till pengarna kan tjäna på att lägga ner den.
– Slarvigt räknat skulle det kosta 30-35 miljoner kronor att köpa utbildningsplatser av våra intilliggande kommuner. Den totala budgeten för gymnasieskolan är 43 miljoner kronor, säger Jan-Erik Backman.
Han menar dock att kommunen måste vara beredd på att en liten gymnasieskola kostar pengar.
– En kommun som väljer att inte ha ett eget gymnasium sänder en ganska tydlig signal att man inte satsar på framtiden och ungdomarna.