Mångkulturellt firande av vårens ankomst

FEST. Man skulle lätt kunna påstå att det var ett "Herrans liv" i EFS-kyrkan i Älvsbyn på onsdag kväll. För den högljudda och glädjefyllda stämningen svarade ett 15-tal nationaliteter, asylsökande vuxna och barn som firade Nawroz tillsammans med sina svenska vänner.

Älvsbyn2007-03-31 00:00
I samband med vårdagjämningen firar iranier, kurder och afganer nyår eller Nawroz, som det heter på deras hemspråk. Vid festligheterna äter man god mat med vänner och släktingar. Barnen får presenter. Till iraniernas traditioner hör att bordet ska dukas med sju olika saker som börjar på bokstaven "s" i det persiska språket. Det är bland annat äpplen, vitlök, kryddan sumak, silverslantar och frukt. I Afganistan har högtiden firats i mer än 2 500 år. För kurder har Nawroz blivit något av en nationaldag.

Trevligt med fest

I onsdags uppmärksammades nämnda firande på "Kafe Mötesplatsen" i EFS-kyrkan med ett hejdundrade knytkalas.

- Oavsett om man tillhör folken som firar Nawroz eller inte är det alltid trevligt med fester. Därför bestämde vi oss för att göra veckans kafekväll till en nyårsfest, berättade Margot Lundström, en av EFS-föreningens eldsjälar bakom de populära onsdagsträffarna för Älvsbyns asylsökande.

Iden med knytkalas gick hem bland kafeets regelbundna besökare. Att få chansen att bjuda sina nya vänner i det främmande landet Sverige på god mat från det egna hemlandet ville man inte missa. Så dukades det också upp en sällan skådad buffe med minst ett 20-tal spännande rätter.

Spännande rätter

Kön med hungriga festdeltagare ringlade långt ut ur serveringslokalen. Det dröjde inte länge förrän kafekökets trofasta medhjälpare Maine Fernberg upptäckte att de 100 nyinköpta papperstallrikarna tagit slut.

Det blev till att snabbt söka fram fler tallrikar så att alla fick äta sig mätta.

- Är det fest så är det, sa Maine Fernberg och hällde upp ett glas saft till en törstig afrikansk flyktingpojke.

Makarna Kasim och Awaliya Walid från Afghanistan bjöd på Man-tu, en afgansk festrätt bestående av små degknyten fyllda med kött och lök.

- I vårt hemland firar vi Nawroz i tre dagar. Första dagen går vi till våra äldre släktingar och äter med dem. De andra dagarna tar vi emot släkt och vänner i våra hem, förklarade Awaliya Walid.

- Nawroz betyder "ny dag" och symboliserar att en ny tid är inne, livet i naturen börjar om. För att få del av den nya kraften äter vi till exempel spenat för den gröna färgens skull.

I afghansk tradition ingår också att göra en speciell sorts dryck med sju ingredienser, bland annat pinjenötter och torkad frukt, som sägs bringa god hälsa.

- Och vi äter mycket kakor och godis, särskilt barnen får äta så mycket godsaker de vill, berättade Awaliya Walid medan hon la upp den afghanska festrätten på ett serveringsfat.

I dagsläget finns det inte så många Nawroz-firande flyktingar i Älvsbyn. Däremot har antalet irakier ökat, liksom asylsökande från afrikanska länder.

- Det viktigaste är att vi kan samlas från olika kulturer här i kyrkan och ha en fest tillsammans, vad vi firar spelar ingen roll, sa Hauwa från norra Nigeria och kramade om sina nya väninnor från Filippinerna och Irak.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om