Den 4 december 1954 löd rubriken "Stor och modern snickerifabrik har börjat driften i Älvsbyn." Man hade flyttat från snickeriet i Norrfjärden där man tillverkade träinredningar till Älvsbyn där man nu skulle bygga hus i moduler.
Tidningen Norra Västerbotten (idag Norran) hade matiga liknelser om fabriken, som att "Älvsbyhus levererar småhus som limpskivor." Fabrikens första "limpor" hamnade 1960 på området bakom dagens polisstation. Lennarts Söderstens hus är ett av de första.
Är det gjort mycket med huset?
– Nej inte alls. Jag drog in fjärrvärme när den kom här på byn, bytt fönster, fixat plåttaket. Annars är det nog hyfsat precis som när det byggdes. Jag måste säga att jag är gode nöjd faktiskt, säger Lennart Södersten.
Kent Johansson är tillsammans med sin bror Stefan Johansson nu i ledningen som tredje generationens husfabrikörer. Han har ett livs erfarenhet av nöjda kunder.
– Jag minns en kvartersfest jag var på när jag fortfarande jobbade i fabriken. En av de som höll i det kom och sa till mig att "Du vet Kent, jag har bott här i 40 år och har aldrig behövt tapetsera om. Hä jär säkert att häjn jär kvalitét", säger Kent Johansson, och skrattar.
Mycket har hänt bara under den tiden som han har varit aktiv i företaget. Men mycket är också sig likt. Han har med sig en broschyr för de första modellerna från 60-talet och noterar att leveransbeskrivningen då är nästan identisk med vad den är idag. Men priset har gått upp en aning.
– 64 var största modellen 117 kvadrat. Då kostade huset 70 350 kronor plus moms på 2375 kronor färdigt på plats, säger Johansson.
– Men folk var väldigt noga även på den tiden och behövde fundera en hel del innan man köpte, säger Södersten.
Johansson konstaterar att största skillnaden genom åren är nog egentligen energikraven som blivit hårdare och hårdare. I Lennarts hus kan man mäta ytterväggens tjocklek med en hand ifall man vill. I dagens Älvsbyhus är det över 30 centimeter isolering.
– De gamla är inte riktigt lika välisolerade. Bara sen jag var i fabriken har det blivit väldigt stor skillnad. Idag är de så isolerade att det är slöseri att dra in fjärrvärme. Blir kraven hårdare måste vi börja leverera hus med solpaneler. Det finns inga energivinster kvar att hämta, säger Johansson.
Södersten blev den tredje att flytta in i huset.
Hur länge har du bott här?
– Sen 1998, så det är väl 27 år. Jag köpte det av en kompis för 290 000 då och har då inte ångrat mig än, säger Lennart Södersten.
Det första huset köptes av järnvägsarbetaren Erland Wikström som Piteå-Tidningen träffade den 14 juli 1960 i full färd att färdigställa det sista inför inflyttningen. De tre första husen placerades ett stenkast ifrån Lennarts hus och det fjärde huset lastades på en lastbil och kördes upp till Arjeplog för att sättas upp. Transportvänligheten har alltid varit en av Älvsbyhus fördelar, både vid montering och flytt.
– Vi byggde hus åt en i Kiruna. Han byggde upp det där och bodde där något år. Sen köpte han en tomt i Stockholm och monterade isär huset och körde ner det och satte upp det där istället, säger Kent Johansson.
Idag är sättet som Älvsbyhus alltid byggt på. "Limpskivorna" som byggs inomhus ett mycket vanligare sätt att producera hus än 1960.
Var ni först med det?
– Jag vet faktiskt inte säkert. Nån i södra Sverige kan ha varit före. Men farfar var bland de absolut första att börja med det, säger Johansson.
Under sina 80 år har Älvsbyhus byggt mer än 47 000 nyckelfärdiga hus.