Hösten 2015 riktade länsstyrelsen allvarlig kritik mot överförmyndaren Ingemar Larsson i Älvsbyn. Efter en inspektion slog man fast att han visade brister i både handläggning och kompetens.
Ingemar Larsson slog i från sig kritiken i PT och fick även stöd av kommunalråd Helena Öhlund (S) som menade att han fungerar förträffligt som överförmyndare.
Sommaren 2016 genomförde länsstyrelsen en uppföljande granskning och då fick Ingemar Larsson ny kritik.
I sommar har länsstyrelsen gjort en liknande granskning som den man gjorde 2015 – och riktar återigen allvarlig kritik mot Ingemar Larsson, 71 år.
Kritiken kan antingen riktas mot enskilda ärenden eller mot handläggningen i stort.
– I Älvsbyn riktas kritiken mot honom för den generella handläggningen. Älvsbyns kommun kan göra mer, och det är precis det vi ställer krav på, säger Maria Leijon, jurist på länsstyrelsen.
Enligt granskningen saknar överförmyndaren överlag kännedom om verksamhetens handläggningsrutiner. Inte minst vad gäller granskning av årsräkningar.
– Kommunen måste förstå att det är överförmyndaren som är ansvarig för verksamheten. Man kan aldrig lägga det på handläggaren. Vi uppfattar inte att han tar det ansvaret, utan han är ganska frånvarande och har inte kunskap om de rutiner och riktlinjer som behövs för de här frågorna, säger Maria Leijon.
Länsstyrelsen menar att kommunen måste ta frågorna på allvar och se till att man har en kompetent överförmyndare.
Har Älvsbyn en lämplig överförmyndare?
– Vi har i alla fall inte begärt honom entledigad. Det är det sista ledet i det här. Det har hänt en gång tidigare, i Pajala 2014.
Älvsbyn kan bli andra fallet – om kommunen inte bättrar sig.
– Det är klart att det finns en bortre gräns för när man inte längre kan anses vara lämplig som överförmyndare om bristerna är stora och upprepade, säger Maria Leijon.
I fjol kritiserade länsstyrelsen ett ärende gällande en huvudman med stora tillgångar och en förälder som god man.
Ingemar Larsson hade beslutat att redovisningsbefria föräldern med motiveringen att det är alldeles för komplicerat för den gode mannen att skriva en årsräkning. Ett beslut som fick allvarlig kritik.
I sommar möttes Maria Leijon till sin förvåning av samma beslut i samma ärende.
Överförmyndaren har alltså, trots uppmaning under föregående inspektion, struntat i att se till att huvudmannen har en god man som kan företräda denne enligt lagstiftningens krav.
– Det tycker vi är mycket anmärkningsvärt. Jag uppfattade ingen ytterligare motivering än att han tycker att det är lämpligt. Vi delar inte den uppfattningen. Om man inte kan skriva en årsräkning, hur kan man som överförmyndare kontrollera att den här personen har bevakat rätten för den här huvudmannen, säger hon.
Länsstyrelsen riktar återigen allvarlig kritik mot överförmyndaren i ärendet. Överförmyndaren bör omedelbart vidta åtgärder i ärendet, exempelvis genom ett delat ställföreträdarskap där en annan får förvalta huvudmannens egendom.
Hur tar överförmyndaren emot kritiken?
– Han gick väl inte i försvarsställning, men jag kan inte påstå att han delade vår bild av kritiken till fullo.