Läkare bedömer om vården kan vänta
Vuxna asylsökande har rätt till akut sjukvård och vård som inte kan vänta. Socialstyrelsen rekommenderar att omständigheter som svår värk hos patienten ska räknas in i bedömningen. Men i slutändan är det upp till varje läkare att avgöra om vård är nödvändig eller inte.
Maken Anwar Faris och barnen Taha, Nabaa och Hassan Faris känner stor oro och frustration över att deras fru och mamma inte får sin höftled utbytt. I nuläget kan inte Reem Esmail ta sig upp från sängen utan hjälp.
Foto: Therese Hedman
Svår värk
- Jag tror att man hellre vårdar än inte vårdar. Men generellt startar man inte en lång, icke-akut behandling under asyltid. Det går inte att börja med något som kanske måste avbrytas om personen inte får stanna i Sverige, säger Jennie Karlsson, flyktingsamordnare Norrbottens läns landsting.
När det gäller att göra bedömningen har läkarna Socialstyrelsens allmänna råd att stödja sig mot. Där står bland annat:
"Avgörande vid bedömningen är om en fördröjning av vårdinsatserna kan leda till allvarliga följder för patienten. [...] Negativa följder för patienten genom att ett dröjsmål medför svår värk, svår ångest eller svår depression måste vägas in i bedömningen om vården kan anstå."
När det gäller Reem Esmail så har behandlande sjukgymnast avgjort att en operation är nödvändig för att hon inte ska riskera ett livslångt handikapp. Men en vårdinstans bedömning räcker inte för operation.
Nya bedömningar
- Bedömningen görs på respektive nivå. När ärendet går från vårdcentral till ortopeden blir det en ny bedömning där, säger Jennie Karlsson.
PT har sökt länschefen för ortopedi utan framgång.
Så jobbar vi med nyheter