Man kan ta kontakt med Kvinno- och tjejjouren Pärlan via både telefon, mejl och chatt. Chatten riktade sig främst till ungdomar från början, men även vuxna hör av sig.
MÄNNEN SOM SLÅR
"Vissa saker är svåra att prata om, men det betyder inte att vi inte ska prata om det", står det på en lapp på anslagstavlan inne lägenheten där Kvinno- och tjejjouren Pärlan i Älvsbyn har sitt skyddade boende.
Här finns plats för en kvinna med barn som lämnat en våldsam relation, men lägenheten fungerar även som kontor för föreningens verksamhet. Älvsbyns kommun bidrar med 120 000 kronor per år, varav en del av beloppet täcker halva hyran. Nyligen stöttade företaget Älvsbyhus också jouren med lika mycket pengar.
– Sedan söker vi själva aktivt pengar från exempelvis socialstyrelsen och brottsofferfonden för att få det att gå ihop. Man kan alltid önska att kommunen skulle ställa upp mer, men jag tycker ändå att vi har ett bra samarbete, de är positiva till oss, säger Åsa Bagger Hallsten
Kvinnorna som behöver skydd kommer från hela landet.
– En del stannar ett dygn, andra har bott här i månader, det beror helt på situationen. Men tanken är inte att det ska vara ett långtidsboende, säger Emelie, anställd av föreningen.
Liksom Karin, som är volontär och sitter i styrelsen, vill hon inte medverka i reportaget med namn och bild av omsorg för de våldsutsatta kvinnor de hjälper praktiskt.
– Våldet har ofta pågått länge och många kvinnor är väldigt nedtryckta och kuvade då de kommer hit, säger Emelie som liksom Karin håller i stödsamtal.
– Kvinnorna är ändå starka som har vågat ta det här första steget. Man får försöka att vända det till något positivt, säger Åsa.
De får ofta se hur kvinnan växer för att senare också kanske fatta beslutet att lämna sin man. Men det också vanligt att hon går tillbaka till honom igen.
– Det är viktigt att visa att vi finns kvar, vi stänger aldrig några dörrar utan de kan alltid komma tillbaka hit för att få hjälp. Vi får aldrig ger upp, säger Emelie.
– Vi finns alltid kvar, det är också ett steg i processen, att ibland gå tillbaka för att man inte ser någon lösning just i det nuet. Det behöver inte alltid vara ett misslyckande utan en del i processen, säger Åsa.
Hur ser mäns våld mot kvinnor ut i dag?
– Det är utbrett och finns överallt, även bland yngre. Vi känner tyvärr inte att det minskar i någon större utsträckning, men det uppmärksammas mer i dag. Vi kan jobba på bredare front och mer förebyggande, när folk pratar mer om det ska kanske det är fler som faktiskt vågar söka hjälp, säger Åsa Bagger Hallsten.
Kvinnor och barn som flyr från våldsamma förhållanden kan få skydd hos kvinnojouren i Älvsbyn. "Det fysiska våldet ger blåmärken som bleknar efter en tid, men det psykiska våldet sitter kvar längre och kan vara ännu värre" säger Karin, jourkvinna.
Många kvinnor säger att: "Jag skulle då gå vid första slaget". Vad tänker ni kring det?
– Att det kan hända alla kvinnor, oavsett vem man är. Det är inte så att första slaget kommer på första dejten, utan det är någonting som smyger sig på. Skulle man bli utsatt för fysiskt våld allra första gången man träffade någon, då tror jag nog att de flesta skulle gå. Men det sker ytterst sällan, det är en nedbrytningsprocess.
Borde man inte istället fråga: varför slår han?
– Ja, det är den frågan man ska ställa sig. Det är där ansvaret och problemet ligger, det är inte kvinnan som är problemet.
Var tredje vecka dödas en kvinna i Sverige av en man hon har eller har haft en relation med. Nyligen arrangerades sen "Vecka fri från våld" i Älvsbyn med bland annat föreläsningar.
Kvinnojouren i Älvsbyn tillhör Unizon och stöttar även män.
– Vi vill inkludera dem i det förebyggande arbetet, annars kommer vi bara att jobba med symptomen av mäns våld. Vi har inget skyddat boende för män, men vi har stödsamtal, säger Åsa Bagger Hallsten.