Anna Lindberg berättar att bluffen upptäcktes när en ny verksamhetschef tillträdde som ifrågasatte vad fakturorna gällde. Nu är de väldigt noga med att checka av mot varningslistor och utreda så att kommunen faktiskt beställt det som de betalar för.
99 375 av skattebetalarnas kronor uppdelat på fem stycken fakturor har gått till att betala för "Exponeringsyta Företagskonmcept" till blufföretaget Safia Advice AB. Tillsammans med Region Uppsala, Lycksele, Upplands-Bro och Värnamo har kommunen betalat bedragarna 610 000 kronor. Fakturorna kom mellan slutet av 2022 och sommaren 2023. Den ansvarige tjänstemannen känner inte igen fakturorna.
– Det är ju mitt referensnummer, så då ska det hamna under mig. Men det där känner jag inte alls igen. Exponeringsyta för företagskoncept låter inte som något jag varken skulle beställa eller betala för, säger tjänstemannen.
Kommunen upptäckte bluffen efter att man bytt verksamhetschef och den nye chefen reagerade.
– Den som gick in istället och skulle attesterade reagerade och undrade vad det här var för nånting. Det skulle då vara nån slags marknadsföringsplats på webben, men när en medarbetare kollade upp det så fanns det inget sånt. Då slutade fakturorna komma. Det är ett klart exempel på ekonomisk brottslighet när man försöker utnyttja välfärden, säger Anna Lindberg, kommunchef.
Hur undviker ni att det händer igen?
– Vi har fyraögonsprincipen så att det alltid är flera som kollar på det. När man mottagit en faktura ska man kolla upp om det är något vi beställt. När man är ny på platsen och ska in i faktureringssnurrorna är det viktigt att se vad det finns för avtal. Vi kollar om aktören finns på en sån här varningslista både när vi tar emot och skickar iväg. Nu hade inte de här hunnit komma på listan när betalningarna gjordes, säger Anna Lindberg.
Har det hänt fler gånger?
– Jag vet ett tillfälle vi fick uppmaningar att betala en faktura för något vi inte beställt. De tyckte vi skulle betala den och sen säga upp abonnemanget. Men vi vägrade och då upphörde det. Man behöver ha en rutin, speciellt när folk är nya, säger Lindberg.
Philip Syrén granskar slöserier i välfärden i sin tjänst som slöseriombudsman. Han säger att bluffakturor i välfärden är något man inte undersökt ordentligt i Sverige och att fakturorna i Älvsbyn bara är ett litet exempel på ett stort problem.
Det är Slöseriombudsmannen Philip Syrén som uppmärksammat bedrägeriet genom att jämföra inkomna fakturor i kommuner och regioner med Svensk Handels varningslista över oseriösa företag och blufföretag. Fler kommuner har fått fakturor från Safia Advice men synat bluffen.
Även om företaget inte fanns på varningslistan över blufföretag, fanns ändå ledtrådar. Ordet företagskoncept var felstavat och två av fakturorna har samma fakturadatum fast olika fakturanummer. Slöseriombudsmannen säger att mönstret med att tjänstemannen i Älvsbyn var ny på sin plats stämmer med de andra på listan han pratat med.
– Kan det vara så att personen i Älvsbyn bytt jobb precis då? De verkar höra av sig till tjänstemän som är nya eller tillförordnade. Så var det för den på Region Uppsala. Då har man hört av sig och hänvisat till att det är något som företrädaren beställt. Det känns som något de satt i system, säger Philip Syrén.
Slöseriombudsmannen är något som Skattebetalarna inrättat. Han granskar slöserier med skattepengar. Varje år delar de ut pris för årets slöseri. 2023 vann biståndspengar som gått till projekt kopplat till terrorism.
Ser ni många bluffakturor till kommunerna?
– Jag har börjat titta mer och mer på det. Det här är bara ett litet exempel på ett stort problem. Välfärdskassan töms på flera miljarder varje år av organiserad brottslighet när vi tittar på felaktiga bidragsutbetalningar. Men man har inte gjort någon uppskattning av hur mycket den här sortens bluffakturor kostar Sverige varje år, säger Philip Syrén.