Under bra dagar når Kanis maxkapacitet. Det är en ganska välanpassad anläggning så vill man ta emot fler åkare så kommer man behöva uppgradera pakering, toaletter och liftar.
Kanis är den 45 mest besökta backen i Sverige med 27 000 unika åkdagar. 7 900 unika åkkort såldes för utförsdelen säsongen 2022/2023.
Enligt utredningen kostade Kanis 6 380 000 kronor att driva 2023, samtidigt som intäkterna uppgick till 3 071 000 kronor. Ett resultat som alltså slutar på minus 3 316 000 kronor.
Ett problem är att om man försöker öka vinsten genom fler besökare leder det snabbt till andra problem då kapaciteten för mycket ligger ungefär på rätt nivå för många olika delar. Under en bra åkdag når Kanis sin maxkapacitet. Ökar man besökarna då så blir det problem med parkeringar och köer till toaletter och liftar. Ska man öka antalet besökare utan att behöva bygga en hel del nytt så anser utredarna att man måste öka antalet åkare under sämre dagar, vilket anses vara rätt svårt. Utredningen sågar också idéerna om att göra Kanis till en åretruntanläggning då man tror att det i så fall kan leda till större kostnader och kräva fler investeringar.
Längdskidåkningen har inte särredovisats, men försöker man bryta ut den ur den totala summan så räknar man med att den kostade 525 000 kronor för kommunen, samtidigt som 215 personer betalat för åkkort. Utredningen slår fast att andra driftsformer kan behöva ses över.
"En förlust om 483 000 kronor för en verksamhet som nyttjas av 215 betalande gör att dess betydelse som en allmän anläggning som "går på skattesedeln" kan ifrågasättas och andra driftsformer kan ses över", skriver man i utredningen. Om längdskidspåret ska gå ihop ekonomiskt behöver man i så fall sälja 10 500 dagskort till spåren.
Utredningen gör en jämförelse med skoterklubben FSK Lodjuret som också bara är aktivt under vinterhalvåret då de drar skoterleder i kommunen. Till detta betalar medlemmarna medlemskap och kommunen ger ett bidrag på bara 46 000 kronor trots att det kan ses som av större allmänt intresse då 300 personer är medlemmar i FSK Lodjuret och bara 215 köper kort för längdskidspåret.
Utredningen kommer fram till ett antal olika alternativ för framtiden. Ett nollalternativ där man försöker spara på olika sätt och höja priser. Ett alternativ med liten förändring och investeringar. Ett alternativ med stor förändring med sportstugetomter och annat på hundkappen. Slutligen finns alternativet att kommunen säljer anläggningen för minst 9 600 000 kronor till en privat aktör med rätt ekonomiska förutsättningar att driva skidbacken och campingen.
Längdspåren pekas ut som det som bär sina kostnader allra sämst med kostnader på ungefär en halv miljon samtidigt som man sålde 215 spårkort. Samtidigt är spåren viktiga för skolan och ÄIF skidor. Utredningen föreslår att man ser över vem som ska förvalta skidspåren och till vilken kostnad.
Slutligen har utredningen några övriga rekommendationer.
Initialt kan politikerna göra ett ställningstagande om en standardsänkning ska utredas i syfte till ytterligare besparingar.
Det bör enligt utredarna diskuteras om 525 000 kronor ska läggas på ett skidspår som 215 personer nyttjar, eller om det är lämpligare att längdskidspåret förvaltas av ÄIF eller gymnasiet.
Om man önskar utveckla Kanisområdet bör det upprättas en visionsplan för hur man rymmer 100 parkeringar, 50 husvagnsplatser, 20 sportstugetomter och servicehus på området.
Ifall kommunen funderar på att sälja kan Kanis drivas som ett kommunalt bolag först för att tydliggöra ekonomin, få fram komplett årsredovisning och även enkelt sälja bolaget.
Oavsett vilken riktning som väljs för Kanis så bör man göra ett omtag i driftformen och se över att arrendera ut hela anläggningen under 10 till 20 år för att få seriösa aktörer att bli intresserade.