Flera dagar har passerat det dödsbringande dramat ute på sjön. Joakim Josefsson, 37, Älvsbyn, är fortfarande tagen och hörbart skakad över händelsen.
– Det var verkligen en lycklig slump att jag befann mig i stugan i Avaträsk utanför Manjärv sent på onsdagseftermiddagen, berättar han.
Stuggrannar hade larmat om höga vattenflöden och flytetyg på drift.
– Vår vinterförvarade plastbåt och kanot hade förflyttats av vattnet, och udden intill stugan hade förvandlats till en ö.
Joakim Josefsson vistades ensam i det öde området – och reagerade med förundran över ett slags frustande ljud. Ett djurläte? En älg kanske?
– Jag kikade ut över vattnet och långt där ute kunde jag ana någonting i vattnet. Jag rusade in i stugan efter en kikare, och det jag såg kändes riktigt läskigt.
En vält kanot. En människa i vattnet. En kamp för livet.
– Jag insåg direkt hur bråttom det var att försöka bistå med hjälp. Ingen klarar sig nån längre stund i så kallt vatten. Jag ringde 112. Sprang vidare för att vända vår lilla roddbåt, tömma den på vatten, leta fram årorna ur ett låst förråd, plocka ihop några flytvästar...
Joakim Josefsson manövrerade sig igenom ett översköljt skogsområde, rodde som en galning, målmedvetet, med kroppen fylld av adrenalin.
– Det tog säkert tio minuter ut, kanske femton. När jag kom fram såg jag en man i vattnet, helt utmattad. Han höll sig krampaktigt fast i den upp-och-ner-vända aluminiumkanoten.
Joakim skrek. Mannen flämtade något ohörbart till svar. Ett främmande språk.
– Jag vred båtens akter mot kanoten. Lutade mig ut, försökte balansera roddbåten, fick tag i mannens handleder, kopplade grepp, tog spjärn och drog honom över kanoten och in i båten.
– Men vi rymdes knappt båda i båten. Han var dessutom fast med båda fötterna i ett fisknät som hängde ner i vattnet. Efter mycket om och men fick jag loss honom från nätet.
Joakim Josefsson var tvungen att baxa upp mannen i sittande ställning baktill för att få plats med årorna och kunna ro.
– Han var helt slut. Fruktansvärt nedkyld och knappt kommunikativ. Jag lyckades hänga på honom en flytväst, trots att han var stel som en pinne, och tog sikte mot närmsta hus på den motsatta stranden där jag visste att det bor en familj permanent.
Mannen skakade okontrollerat. Problem uppstod att ta sig upp på land i det extremt höga vattnet, där strandkanten ersatts av snåriga träd. Per fot stapplade duon sista biten uppför en brant slänt, mot den familj som visade sig vara hemma.
Varma filtar kom fram. Händer utan gripreflexer gnuggades. Den utlarmade räddningstjänsten från både Älvsbyn och Vidsel dirigerades till rätt strandkant. En ambulans dök upp.
"Thank you, thank you", passerade mannens blåfrusna läppar.
Den utsatte, en man i 45-årsåldern med något slag ryskt tungomål, enligt obekräftade uppgifter tillfälligt boende i bygden, fördes iväg för sjukhusvård.
– Jag har ingen vetskap om hans identitet, varifrån han hade paddlat, varför han satt fast i ett fisknät.
– Det enda jag vet är att han inte hade klarat sig mycket länge till. Det var tur att jag var på plats och fick syn på honom, säger Joakim Josefsson, med stuga i trakten, boende permanent i Älvsbyn och till vardags lärare på högstadieskolan i Vidsel.