Hon lever nära asylpolitikens baksida
Under de åtta månader Caroline Björk och hennes familj bott på Apelgatan i Älvsbyn har de varit med om flera traumatiska upplevelser med asylsökande. Ett självmordsförsök i trapphuset och en verkställd avvisning hör till de värsta händelserna.
Som nysvensk och Älvsbybo har Caroline Björk (till höger) en naturlig ingång att bli bekant med byns många asylsökande, bland andra den här väninnan från Nigeria, samma land som hon själv. "Många människor, särskilt ensamstående mammor med barn, behandlas illa i svensk asylpolitik. Jag har sett det själv", säger Caroline.
Foto: Therese Hedman
Skrik i trapphuset
Grannarna består i stor utsträckning av asylsökande, mest irakier, men också flera personer från Eritrea.
- En onsdagkväll hörde vi skrik i trapphuset och skyndade oss ut för att se vad som stod på. Det var Juliette, en ung afrikanska, mamma till en tre veckor gammal baby, som fått brev om att hon skulle skickas till Frankrike enligt Dublinkonventionen, berättar Caroline Björk.
- Hon tänkte ta sitt liv, men tillsammans med våra grannar och efterringda Älvsbybor lyckades vi hindra henne.
Polis och ambulans tillkallades. Den 27-åriga kvinnan fördes till psykkliniken i Sunderbyn och babyn togs om hand av socialtjänsten. På fredagen återvände mor och barn till Älvsbyn.
Verkställt beslut
Tidigt på måndag morgon hämtades de av polis och sattes på flyget till Frankrike.
Senare samma dag hörde Juliette av sig till Caroline Björk via telefon som hon lånat av en främmande person.
- Hon berättade att vid ankomsten till Frankrike hade hon blivit omhändertagen av migrationsmyndigheterna och skjutsad med bil i tre timmar, utan att veta vart de var på väg.
- Sedan hade de haft henne att skriva på ett papper och bara dumpat av henne med barnet, utan pengar till mat eller bostad. Jag hörde hur babyn grät i bakgrunden.
Inblandade barn
Via utländska kontakter lyckades Caroline Björk ordna ett penninglån till den utsatta kvinnan, så att hon skulle kunna ta sig med tåg till några bekanta i Marseille.
- Jag vet inte var hon är nu eller hur hon och barnet har det. Hon har inte hört av sig mera.
Mamman från Eritrea
- När Juliette insåg att hon skulle skickas från Sverige sa hon att hon ville sätta barnet i säkerhet. Vi borde kanske ha lyssnat på henne och hjälpt till att ordna det, säger Caroline Björk och berättar om ett annat aktuellt asylfall där ett barn är inblandat:
Mamman är från Eritrea. Hon var gravid då hon kom till Sverige 2006 och fick negativt besked på sin asylansökan direkt. Då hotade hon att döda barnet, så socialtjänsten tog ifrån henne det och placerade det i familjehem.
Båda ska avvisas
- På 1,5 år har hon levt åtskild från sitt barn.Det är beslutat att båda ska avvisas så snart socialtjänsten släpper barnet. Hon får bara träffa pojken en halvtimme åt gången en eller två gånger i veckan. Varje gång hon besökt honom kommer hon till mig och gråter, säger Caroline Björk.
Pojken har svenska som modersmål. Mamman kan inte kommunicera med honom. Hon har ingenting att återvända till i Eritrea och oroar sig för hur hon ska kunna ta hand om sig själv och sonen.
- Var finns de mänskliga rättigheterna i detta? Om de nu inte kan få stanna i Sverige på sina asylskäl borde de få göra det av humanitära skäl, säger Caroline Björk.
Så jobbar vi med nyheter