Det är tisdag och arbetskamraterna Jonas Eriksson och Laila Persson har varit igång sedan halv sju med att rulla och koka upp mot 1 100 blodpaltar. Första omgången ska skickas ut till äldreboendena Nyberga och Ugglan. När Fluxenrestaurangen öppnar vid elvatiden börjar hemtjänstpersonal komma och hämta palt till sina omsorgstagare. Samtidigt dyker fler och fler andra lunchgäster upp.
– Nog har man kokat några paltar i sitt liv, konstaterar Laila Persson som inledde sin yrkesbana i Nybergas före detta kök för 25 år sedan.
– Det är roligt att palten är så eftertraktad. Många matgäster skulle vilja ha den varje dag, åtminstone varje tisdag.
Engångsköp
Kostchef Åsa Häggström minns reaktionen när Fluxenköket en gång provade att köpa in färdig palt istället för att göra den själv.
– Den gick inte hem. Fortfarande kan matgäster hoppa på personalen och säga: ”Ni ska väl inte ha den där köpta palten igen?”
Näringsmässigt är palt inte precis den ultimata rätten enligt kostchefen.
– Men äter man bara bra mat i övrigt så går det bra att njuta av en paltmåltid då och då, säger Åsa Häggström och avslöjar att hennes egen favoritvariant är kokt vit palt.
I restaurangen träffar PT makarna Gun och Erling Nilsson från Piteå, som passar på att äta blodpalt i samband med ett anhörigbesök på Fluxen.
Är det Piteå eller Älvsbyn som är paltens kungarike?
– Frågar du mig så säger jag Älvsbyn. Den skiljer sig lite i smaken. Jag är Älvsbybo i grunden, svarar Erling Nilsson.
Möt Greta, som fick palten i rullning i morgondagens tidning.