Beslutet att ge tillbaka hunden Billy till Augusto Rota har märkts av i Erika Johanssons e-post, men hon tycker fortfarande att beslutet är rätt.
– Han har kommit in med uppgifter och förklaringar till varför det blev som det blev. Han kunde också visa på att han aktivt sökt information om vad som har hänt med hunden, och om någon har hittat den. Han har även skickat ett veterinärutlåtande som visar vilket skick hunden var i när den kom in i Sverige, säger hon.
"Ingen kännedom"
Utifrån de omständigheterna bedömde Länsstyrelsen att italienaren skulle få tillbaka sin hund.
Visste ni om att han lämnat en annan hund för tre år sedan?
– Nej, vi har ingen tidigare kännedom om den händelsen. Varken polisen eller vi har några uppgifter på det, och då kan vi inte ta hänsyn till sådana uppgifter i beslutet.
Enligt Camilla Lindqvist berättade hon det redan i första samtalet med Länsstyrelsen.
– Vi har ju ingen aning om i vilket skick den hunden var. Om man nu tycker att det är en sådan allvarlig händelse så är det ju konstigt att man inte anmäler det då.
"Hade vägt in det"
Vid den förra händelsen skrevs hunden över på en familj i Luleå, och därför gjordes ingen anmälan.
– Då var det ju i så fall en överenskommelse mellan dem, vi har inget sådant underlag. Vi måste ha konkreta papper när vi tar beslut.
Hade det gjort någon skillnad om ni hade det?
– Det beror på, det är svårt att säga hur det hade påverkat. Men det är klart att vi hade vägt in det.
Erika Johansson menar att den uteblivna polisanmälan inte är en så stor grej.
– Det kan inte ligga till grund för djurskyddslagen. Det är mer att man kan hitta djurägaren mycket snabbare. Jag misstänker starkt att polisen inte hade gjort någon sökinsats efter hunden.
Skyller på språket
Camilla Lindqvist är även kritisk till Kronogård Vildmark, som inte heller anmält Billy försvunnen.
– Jag trodde att jägaren själv skulle göra det. Jag talade om för honom att han måste anmäla hunden till polisen, för att det är så vi gör i Sverige, säger Leif Persson, som menar att språkproblemen kan ha orsakat missförståndet.
Han tycker nästan att händelsen har blivit för stor.
– Det känns som att man försöker hitta en syndabock, men den enda syndabocken är ju jägaren själv, säger Leif Persson.