Fler lärare behövs för ny undervisning

SKOLA. Sju nya pedagoger och en ansvarig rektor. Det är vad som behövs för att Älvsbyns kommun ska kunna leva upp till de krav som ställs på undervisning för elever med utländsk bakgrund. Den slutsatsen har en arbetsgrupp som jobbat på uppdrag av barn- och utbildningsnämnden kommit fram till.

Älvsbyn2007-01-08 00:00
I läroplanerna finns inskrivet att barn och unga med annat språk än svenska har rätt till modersmålsundervisning, något som Älvsbyns kommun i dagsläget har svårt att klara av.

Enligt grundskoleförordningen har en kommun skyldighet att ge modersmålsundervisning om:

Det finns fler än fem elever som talar samma språk.

Det gäller ett minoritetsspråk som meänkieli, romani chibi eller jiddisch.

26 olika modersmål

I Älvsbyn talas i dag 26 olika språk i grundskolan, och av dem är det sju stycken som kommunen är skyldig att ge undervisning i. På Lekenskolan finns en förberedelseklass där cirka 18 elever i åldrarna 6 till 12 år går. Klassen har i nuläget två pedagoger som jobbar för att förbereda och integrera barnen i skolan och det svenska samhället.

- Många av de familjer som får uppehållstillstånd stannar här i Älvsbyn och vi måste kunna ge deras barn en bra skolgång. Det kommer att kräva större resurser, då det är fler och fler som blir kvar i kommunen, säger Urban Lindgren, rektor för Lekenskolans rektorsområde och representant för arbetsgruppen.

Slutsatsen som gruppen kommit fram till är att ytterligare sju pedagoger och en ansvarig rektor krävs för att ge barnen den undervisning de har rätt till. Detta skulle innebära en kostnad på tre miljoner kronor per år. Dessa pengar skulle komma dels från kommunen och dels från statliga bidrag.

"Klarar ej av kraven"

Rent ekonomiskt är de krav på språkundervisning som ställs omöjliga att leva upp till i nuläget enligt Sture Nordin, barn och utbildningsnämndens ordförande.

- En liten kommun som Älvsbyn klarar inte av det. Vi får bidrag från staten för invandrande barn och unga, men mycket av det hamnar i den sociala verksamheten, och inte i barn- och utbildningssektorn. Och att ta pengar från grundskolan är inte ett alternativ i längden, säger han.

Kommunsamarbete

För att lösa ekonomin och klara av målen från regeringen har Sture Nordin, tillsammans med andra ordförande för barn- och utbildningsnämnder i Norrbotten, fått i uppdrag att hitta lösningar. En av dessa skulle kunna vara ett samarbete över kommungränserna.

- Att slå ihop elever med samma modersmål från flera kommuner och ge dem distansundervisning är ett alternativ som vi tittar på just nu, säger Sture Nordin.

Beslut om ett sådant samarbete kommer att dröja ytterligare några månader.

De sju pedagogtjänster som föreslås av Urban Lindgrens arbetsgrupp ska nu behandlas av kommunstyrelsen som kommer att fatta ett beslut under våren.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om