Utredningen som är tillsatt ska titta på om det går att flytta Natura 2000-prövningen till ett senare skede istället för som det är nu. Nu ska den prövningen göras innan man får bearbetningskoncession. Vilket är exakt vad Boliden har varit ute efter, och vad deras överklaganden har syftat till.
Enligt näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) kan en ny lag vara på plats i början av 2023. I en intervju i Dagens industri kallar Bolidens gruvchef Stefan Romedahl det för en "tillnyktring" i området. Istället för att Lavers framtid är oklar så vågar sig Romedahl också på en gissning om att Lavergruvan nu är fem till tio år bort ungefär. Men alla är inte lika positiva till "tillnyktringen".
– Det här är ett sånt beställningsjobb från Boliden till regeringen. Jag har aldrig sett ett sånt typexempel på hur staten och kapitalet går hand i hand, säger Anders-Erling Fjällås, ordförande för Semisjaur-Njarg sameby.
Samtidigt som regeringen utreder en lagändring ligger Bolidens överklagan kvar på Högsta förvaltningsdomstolens bord.
– Det är väldigt märkligt att man lanserar den här utredningen utan att vänta på vad högsta förvaltningsdomstolen säger i frågan. Det är mycket märkligt att regeringen föregår den processen på det här sättet, säger Anders-Erling Fjällås.
Hur känns det att höra att en gruva är fem till tio år bort?
– Det känns inte sådär lysande. Det finns inga ungdomar som vill satsa på renskötseln när man får såna framtidsbesked. Vinterbetet är flaskhalsen i skötseln och det här är fortfarande bästa vinterbetesområdet som vi har tillgång till med sammanhängande lavhedar och bara tallskog, säger Fjällås.
Vad betyder marken för er?
– Tappar vi vinterbetsmarker så är den enda lösningen att dra ner på renarna. Markerna är gränsbestämda sedan väldigt lång tid tillbaka så vi har bara de områden som vi får röra oss inom, säger Fjällås.
Han räknar till att ungefär 2 000 renar brukar finnas inom det område som ska stängslas in. Men sen är det många frågor som inte fått något svar än som kan påverka ännu mer.
– Vi vet inte hur malmen tar sig därifrån, vilka pendlingsvägar de som jobbar där ska köra, det är massa såna saker som hänger i luften. Så även om vi säger att de här cirka 5 000 hektaren försvinner, så får man även de kumulativa effekterna som påverkar ännu mer, säger Anders-Erling Fjällås.