En stor del av hennes familj och släkt håller på med motorsport. Likaså sambon Petter Nårsa, känd skotercrossåkare. Så det är kanske inte så konstigt att även Elina har fastnat.
Men det klickade inte direkt. Fotboll var det stora intresset i tonåren, trots pappa Mats försök att få henne intresserad av skoterkörning.
Framgångar
– Jag blev fast när jag var 15 år då jag fick tävla med damerna. Och nu är jag riktigt fast.
Inte så konstigt då framgångarna kommit slag i slag. De stora vinsterna är SM-guld och World Cup-vinnare i vintern som var.
– Jag älskar att tävla, säger hon och klappar den franska bulldoggen Rut som sitter i knät.
Men det gick inte på räls. Skador i knät tvingade henne till uppehåll i ett och ett halvt år redan efter första säsongen.
– Nu är jag så bra jag kan bli efter två operationer, det känns stabilt.
För kort
Just knäna tar stryk av sporten men även axlar och rygg så det gäller att ha muskler. Uthållighetsstyrka är a och o. Hon skulle önska att hon var lite längre än sina 162 centimeter då den är en nackdel i kurvorna. Nu går det inte att göra något åt längden, men styrkan kan bli bättre.
Träningen består av styrketräning och under sommarhalvåret av motocross.
– Det blir träning runt fyra till fem dagar i veckan. Motocross är bra träning, men jag är nybörjare och tar inga risker.
Motocross är ett nytt intresse. Sambon Petter tävlar medan Elina kör med för tränings skull. Och kul är det. Tillsammans åker de runt med den lilla husbilen lastad med motorcyklar, hjälmar och skyddsutrustning till banor för både tävling och träning.
– Motorsport är en stor del av vårt liv, så mycket mer hinner vi inte. Varje helg är vi borta plus träningar under veckorna.
Ibland får deras ”baby”, hunden Rut, följa med på turerna men oftast tar mamma Anna hand om ögonstenen.
Mod
Att köra skotercross och även motocross kräver mod.
– Ja, man får inte tänka på allt som kan hända. Det gäller att ha huvudet med sig på körningen annars kan det gå på tok. Vintern som var, var extremt lyckosam och det är härligt när allt klaffar efter mina knäoperationer. Jag vet hur ont det kan göra, men det är bara sätta sig på skotern och köra igen.
De träffades just genom sporten och har nu varit tillsammans i fyra år.
– Det vore svårt att vara tillsammans med någon som inte delar mitt intresse då det är så stor del av livet.
De bor i ett litet billigt hus i Älvsbyn som inte kräver så mycket i form att hushållsarbete och trädgårdsskötsel.
Hon arbetar i närheten, på macken i byn, som också är i familjens ägo.
– Jag har det bra, jag jobbar från och till och kan vara ledig när jag vill.
Framtiden
Sporten är dyr, men hon klarar det tack vare sponsorer och stort stöd av familjen som går in och hjälper till.
Som motorintresserad tjej är hon ganska ensam i en manlig värld.
– Jag har några nära vänner som inte är motorintresserade. Ibland hinner vi träffas men jag umgås nog mest med män och min sambo.
Hur det blir framöver är oklart. Hon både vill och inte vill till USA för att tävla. När sambon Petter var där åkte hon över och hälsade på och fick en inblick i hur det kan vara ”over there” och blev sugen. Han kom hem och tänker stanna, vilket gör beslutet för Elina svårt.
– Det är ju dit man vill och köra i en proffsserie. Jag håller på att ta kontakt med olika team så vi får se hur det går, jag måste ligga på. Men eftersom sambon är hemma så är det inte lika klart att jag åker om det blir möjligt.
Precis som i de flesta sporter är det inte lika fördelaktigt att vara kvinna. Sambon fick lön under tiden i USA och hade det som sitt jobb, så blir det inte för Elina om hon åker över.
– Det blir nog så att jag stannar hemma, funderar hon högt.
I så fall ska hon kämpa för att behålla sina titlar.
Så länge det är kul fortsätter hon med skotercross. Längre än så tänker hon inte nu.
Framtiden med eventuellt pluggande och barn är långt borta.