BrittMarie är multisjuk med ständig värk, men framför allt så lider hon av avancerad kronisk obstruktiv lungsjukdom, kol. Hon har cirka 20 procent av sin lungkapacitet kvar och det gör att hon periodvis måste läggas in på sjukhus.
– Jag förväntas betala för en tjänst som jag inte har kunnat nyttja. Jag har svårt att tänka mig att kommunen själva skulle gå med på att betala för något sånt om de inte är jäklat tokiga där i kommunhuset, säger BrittMarie Johansson.
Hon flyttade från Skellefteå förra året då hon gärna vill vara nära sin dotter i Bredsel den sista tiden i livet. I Skellefteå fungerar det på så vis att de skriver upp antalet timmar som man haft hemtjänst och tar betalt för det. I Älvsbyn kommer allt bara i en klump som en månadskostnad. Det här blev fjärde sjukhusvistelsen sen i september och den här gången fick hon ligga inne tolv dagar innan hon kunde åka hem till Vidsel. Men för att få göra avdrag på hemtjänsten så måste man vara borta minst fjorton dagar.
– Så nu far jag då inte igen annat än om jag är jäklat halvers död. Det känns som att kommunen sparkar på en som redan ligger. Jag är multisjuk, gammal och med en inte så stor pension. Jag ska betala landstinget för sjukhusvistelsen och så då dessutom för hemtjänst jag inte kunnat använda.
Hemtjänst behöver BrittMarie mycket av på grund av sitt tillstånd även om hon försöker hålla igång med så mycket aktiviteter som möjligt. Pärltavlor gör hon mycket av. Hon berömmer hemtjänsten på Violen i Vidsel som de finaste man kan hitta, men hon märker att de är hårt ansträngda. Som tidigare politiskt aktiv ifrågasätter BrittMarie om kommunen verkligen är så röd som det sägs eller om det bara är en kvarleva från Bosse Johansson tid som kommunalråd.
– Personalen får jobba häcken av sig och har inte tid att sätta sig och prata med de boende så ofta. Vi har mycket glädje på Violen, det är nästan som ett äldreboende. Nu ska de ju ta bort luncherna som vi kan äta tillsammans. Det är det många ensamma som mår bra av både psykiskt och fysiskt. Så nog undrar man om det är nå högerextrema som sitter i den där omsorgsnämnden, säger hon.
Hon har inga planer på att bestrida fakturan rent rättsligt.
– Då ska det väl upp i förvaltningsrätten. Och sånt ska man inte behöva hålla på med när man har så lite tid kvar som jag har. Då vill man väl ha det så lugnt och skönt som möjligt istället för att strida mot kommunen, säger BrittMarie Johansson.