Trots ett ökande intresse för hållbar upphandling finns sällan tydliga riktlinjer om att prioritera återvunnet före nyproducerat, visar 2019 års kartläggning från miljöföretaget Ragn-Sells.
– Varje år upphandlar Sveriges kommuner varor och tjänster för mer än 300 miljarder kronor. Genom att kräva mer återvunnet material när de köper in varor skulle de kunna ge omställningen till en cirkulär ekonomi en rejäl knuff framåt, säger Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells.
De kommuner i länet som svarat är Arvidsjaur, Älvsbyn, Haparanda, Kalix, Kiruna, Övertorneå, Pajala och Luleå. Ingen av dem uppger att deras riktlinjer för upphandling säger att varor tillverkade av återvunnet material ska prioriteras.
Älvsbyn sticker ut så tillvida att de trots att de inte har en policy ställer frågor i sina inköp. I kommunens svar uppges: "Även om det ännu inte står i vår policy om att produkter/varor ska vara/delvis vara, av återvunnet material så efterfrågar vi det. Vi övergår mer från plast till papper. Vi efterfrågar återvinningsbart, använder oss av upphandlingsmyndighetens kravbibiliotek.
I hela riket är det bara tio kommuner som svarar att de prioriterar återvunnet material. Det motsvarar sex procent av de 168 kommuner som besvarat enkäten. Det är en liten uppgång jämfört med förra året.
– Det har hänt en del sedan förra årets kartläggning, men det går alldeles för långsamt. Alla kommuner i Norrbotten behöver ta in tydliga formuleringar om att prioritera återvunnet material i sina riktlinjer, annars är det lätt att ambitionen sjunker när det blir skarpt läge, säger Pär Larshans.