Som mest fanns runt 100 stugor och ett 60-tal stall i Älvsbyns kyrkstad. Den är privat ägd och idag finns 32 kyrkstugor och tre stall kvar. Så ska det också förbli. Nästa år har kyrkstaden stått orörd i 100 år då sista omorganisationen gjordes för 120 år sedan.
– Eller ja utsidan är ju enhetlig och bevarad, den tillhör ju så att säga kyrkan och får inte förändras. Men på insidan får man ändra och göra vad man vill, säger Anneli Johansson, ordförande för Älvsbyns kyrkstad.
Hon tog över ordförandeskapet förra året och har flera projekt på gång. Till sommaren ska kyrkstaden exempelvis få egna gatunamn baserade på kända företag från Älvsbyn, som exempelvis "Bagerigränd".
Anneli Johansson har också skapat en ny hemsida för kyrkstaden och jobbar också ständigt med att få fram mer historia bakom varje kyrkstuga. Dokumentationen är ofta sparsam. På hemsidan kan man sen klicka sig in på varje stuga för att få veta mer om när den är uppförd och var den kommer ifrån.
– Nu är det tio stycken stugor som vi saknar historien bakom. Man får fråga sig för och höra om ägarna fått någon muntlig historia exempelvis. Då har hört exempelvis att det var fyra bröder från Muskus och deras familjer som uppfört en stuga 1902. Det är sånt man får gå på, säger Johansson.
Här finns mycket historia. Malmtorget var Älvsbyns första torg och det var här som det stora rallarslagsmålet som pågick i flera dagar utspelade sig tills militären kallades in. Det är också de slagsmålssugna rallarnas förtjänst att så pass mycket ändå står kvar i dag.
– Det är ju tack vare att järnvägen kom hit som centrum försköts allt närmare järnvägsstationen. Annars hade nog mycket gått förlorat här uppe, säger Anneli Johansson.
2024 firar kyrkstaden 250 år. En av de äldsta stugorna är den gamla prästbostaden. En stuga med två rum med anor från Manjärv som församlingens präster hade som tillfällig bostad under 1700-talets senare del.
– Det var före kyrkan byggdes så på den tiden fick de hålla gudstjänst utomhus. Men vi har en stuga från Vistträsk också som de säger är ännu äldre än den, säger Johansson.
Kyrkstäder är något som Johansson verkligen brinner för. Hon har varit på "kyrkstads-safari" och besökt nästan alla kyrkstäder i Sverige. Hon noterar att det är stor skillnad i både ägande och vilken sorts byggnader som finns. En del består av uthyrningsstugor, men i Älvsbyn köper man sig ett rum eller stuga för mellan 10 000 kronor och 100 000 kronor. Hennes kyrkstuga har gått i arv och hon är tredje generationen i kyrkstugan.
– De hade sålt korna och ville ha ett fritidsboende där på 50-talet. Det är trångt och litet men det är också en del av charmen. Sen finns det ingen gräsmatta att hand om utan man kan bara slappna av, shoppa lite, kanske äta centrumpalt till lunch och kravlöst umgås med alla här. Jag är här nästan varje dag på sommaren, säger Anneli Johansson.
Man jobbar på att mer information om kyrkstaden ska komma upp till sommaren och att den ska bli lättillgänglig för de som vill besöka kyrkstaden. Det finns ett ökat intresse för den här sortens kulturarv under pandemin.
– Det finns en nyfikenhet märker man. Särskilt nu under pandemin. Det här med "hemester" ger ny energi, både för de som nyttjar stugorna och för de som vill komma på besök. Det är många som promenerar förbi på sommaren som har frågor, och vi som har stugorna svarar så gärna, säger Anneli Johansson.