- Från kommunarkivet har vi tagit fram byahandlingar i original från 1800-talet, som dåtidens byamän noggrant nedtecknat, berättar projektledare Sara Stenlund.
- På samma sätt jobbar jag med köpmannaföreningens gamla dokument från 1900-talets början och andra värdefulla historiekällor, till exempel om järnvägen i Älvsbyn.
- Vid det här laget har jag lagt in cirka 4 000 fotografier av olika kvalitet från 1900-talets början och fram mot 1980-talet. Problemet är att hitta äldre kommuninvånare som kan identifiera de äldsta händelserna, byggnader och personer på bilderna, säger han.
- I det fallet har jag ett ovärderligt samarbete med medlemmarna i Älvsby Forskarförening. De har ett brett kontaktnät som jag kan använda mig av.
Enskilda Älvsbybor har också bidragit med material till byakistan.
- Vi har till och med fått in några super-8-filmer, fina amatörfilmer från bland annat motocrosstävlingar på 1960-talet. De äldsta filmerna från 1930-talet har vi vidarebefordrat till filmarkivet i Grängesberg och bara behållit kopiorna, berättar Tomas Granström.
- Släng inga gamla dokument eller bilder! Ge dem till oss så att vi får föra in dem i databasen och göra Älvsbyns samlade historia ännu mer detaljerad och intressant.
- Ju mer information byakistan innehåller, desto viktigare funktion kommer den att ha, inte minst för det uppväxande släktet ute i skolorna.