Bristande kunskap om förlossningsskador

Nästan alla kvinnor får skador i underlivet när de föder barn. Trots det saknas till stor del vetenskapligt belagd kunskap kring förlossningsskador. "Jag har sörjt livet jag hade innan", säger förlossningsskadade Hanna Öhman.

För tio år sedan drabbades Hanna Öhman av en allvarlig förlossningsskada. Hon har opererats 30 gånger utan resultat. "Vi har kommit så långt att vi kan byta ut hjärtan, men vi kan inte reparera allvarliga bristningar efter förlossningar", säger hon.

För tio år sedan drabbades Hanna Öhman av en allvarlig förlossningsskada. Hon har opererats 30 gånger utan resultat. "Vi har kommit så långt att vi kan byta ut hjärtan, men vi kan inte reparera allvarliga bristningar efter förlossningar", säger hon.

Foto: Ebba Andersson

Älvsbyn2021-08-08 20:30

Förlossningsskador är ett område där det till stor del saknas forskning. Det visar Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU:s, genomgång av kunskapsläget om förlossningsskador. 2019 fick 35 personer allvarliga förlossningsskador i Norrbotten.

När PT träffade Hanna Öhman sist väntade hon sitt andra barn mot alla odds. Två och ett halvt år har passerat och nu är hon tvåbarnsmamma till 10-åriga Selma och lillebror Vince. 

undefined
Hanna Öhman lever tillsammans med sin man Adam, dottern Selma och sonen Vince.

– Så bra som jag mådde när jag ammade har jag inte mått sedan jag fick min förlossningsskada. Kroppen var i balans på ett sätt som den inte har varit på många år. Men när jag slutade amma började smärtorna komma tillbaka.

Att leva med smärta har blivit normalläge för Hanna. 2011 drabbades hon av den allvarligaste formen av förlossningsskada – sfinkterruptur. Det innebär att man spricker hela vägen från slidan till ändtarmen. Sedan dess har svåra smärtor varit ständigt närvarande.

undefined
Hanna har haft svåra smärtor i tio års tid på grund av sin förlossningsskada. På bilden vrider hon sig i smärtor.

– Jag brukar kalla det för vardagssmärta. Jag är aldrig helt smärtfri. 

Med en ultraljudsundersökning direkt efter förlossning kan bristningar upptäckas i tid, enligt SBU. Det fick inte Hanna och det dröjde tre månader innan hon diagnostiserades. Trots att hon kontaktade vården på grund av extrema smärtor fick hon som svar att det troligen berodde på hemorrojder och att det var helt normalt. 

undefined
Hanna vill uppmana alla kvinnor som lider i tysnad att prata med någon.

– I efterhand önskar jag att jag hade varit mer påläst kring förlossningsskador, men samtidigt tänker jag att det är information som förlossningsvården borde erbjudit mig. Om det upptäckts tidigare hade det troligtvis inte blivit lika omfattande. 

För fem år sedan opererade Hanna in en stomi för att avlasta sin trasiga tarm för att eventuellt kunna laga den i framtiden. 

– Då kändes det fruktansvärt. I dag kan jag säga att det har förändrat mitt liv till det bättre. 

undefined
Brevet som Hannas mans farmor fick hem efter sin förlossning.

Hon upplever att det råder en tystnadskultur inom vården. Det tror hon grundar sig i en djupt rotad föreställning om att man ska tysta ned och släta över problematiken med förlossningsskador. 

– Man hör ofta att det är väldigt ovanligt med allvarliga förlossningsskador och att det finns hjälp att få. Men det beror helt och hållet på skadans omfattning, säger hon och tillägger:

– Min mans farmor fick hem ett brev från sjukvården efter sin förlossning där det bland annat stod: "Undvik att genom skräckfyllda berättelser skrämma och oroa andra unga kvinnor". Jag tror att det tankesättet till viss del hänger kvar. 

Hanna tror att statistiken för förslossningsskador kan förbättras avsevärt med rätt inställning från vårdens sida i kombination med ökade resurser. 

undefined
För tio år sedan drabbades Hanna Öhman av en allvarlig förlossningsskada. Hon har opererats 30 gånger utan resultat. "Vi har kommit så långt att vi kan byta ut hjärtan, men vi kan inte reparera allvarliga bristningar efter förlossningar", säger hon.

– Vårdens attityd kommer att behöva förändras i och med att kvinnor ställer högre krav. Bakom varje siffra i statistiken står det ju faktiskt en kvinna. 

Med 30 operationer i bagaget har hon kommit till insikten att hon troligen aldrig kommer att bli återställd. Via sin blogg, podcast och sociala medier bidrar hon till att krossa tabun. 

undefined
Dottern Selma är medveten om förlossningsskadan. Hanna lägger stor vikt vid att prata om det och vara tydlig med att det inte på något sätt är hennes fel.

– Jag har tillåtit mig själv att sörja livet jag hade innan. Genom att dela med mig av mina egna erfarenheter har jag kunnat bearbeta mina upplevelser.

Hanna vill tvätta bort skammen kring förlossningsskador. 

– Till alla kvinnor som lider i det tysta: Glöm aldrig att det inte är ditt fel. På vårt stänga community på Facebook kan du komma i kontakt med andra i liknande situation. 

Olika bristningsgrader

Förlossningsskador till följd av vaginal förlossning är vanligt förekommande inom svensk förlossningsvård, enligt SBU. Sjukvården brukar dela in bristningar i olika grader:

Grad 1

Ytliga bristningar i slida och blygdläppar. .

Grad 2

Bristningar i slidans muskulatur eller mellangården. Det är vanligast bland förstföderskor.

Grad 3 och 4

Här har muskeln i ändtarmen blivit skadad. Väggen i ändtarmskanalen kan också ha blivit skadad. Sådana bristningar kallas också sfinkterskador.

Källa: 1177

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!