- De lär sig snabbare och skapar samtidigt ett svenskt kontaktnät om de får vara ute i arbete, säger sfi-läraren Eva Johansson och får medhåll av sina kollegor Åsa Berg och Nadja Engström.
Men att få tag i praktikplatser är inte lätt.
- Jag har ringt till både kommunala och privata arbetsplatser under en månads tid nu, men har inte fått några klara besked än, säger Eva Johansson.
Yrkesinriktat språk
Ett annat nytänkande i Älvsbyn är att man några timmar i veckan delar upp eleverna i tre grupper efter vad de har med sig i yrkes- och utbildningsväg och vad de vill göra i framtiden.- Vi delar in dem efter intresse istället för enbart kunskapsnivå. Då lär de sig svenska inriktad mot vård, service eller teknik och industri så att språket får en praktisk betydelse, säger Åsa Berg.
Nytt är också de djupintervjuer som görs fortlöpande under terminen för att få en större bild av vad eleverna gjort förut och vilken utbildning de behöver och vill ha efter sfi-kurserna.
Praktik innan november
I Älvsbyn läser ett 30-tal elever med högst blandade bakgrunder sfi. En av dem är Tesfahun Demissie. Han kommer ursprungligen från Etiopien och har en magisterexamen i journalistik. Nu läser han svenska i förhoppningen att kunna börja jobba som journalist här i Sverige.- Men just nu vill jag praktisera med vad som helst för att lära mig språket och sedan ta steg för steg för att kunna arbeta med radio eller tidningar i framtiden, säger han.
Sfi-lärarnas tanke var att få igång praktiken innan november och de fortsätter enträget med att leta praktikplatser.
- Företagen måste se att en praktikant blir en tillgång i förlängningen, även om det kan vara en belastning i början. Förhoppningen är att praktiken så småningom kan leda till vikariat eller jobb, säger Nadja Engström.