Sveriges avvisningar av irakiska flyktingar har väckt uppmärksamhet. Senast i onsdags demonstrerade flera hundra personer från människorättsorganisationer i Göteborg mot avvisningen av 15 irakiska medborgare.
Och enligt FN:s flyktingorgan UNHCR, som även de uttryckt sin oro över Sveriges tvångsavvisningar, lever våldet kvar i Irak.
Främst då i de centrala delarna som Bagdad där det förekommer brott mot mänskliga rättigheter, säkerhetsincidenter och våld mot minoriteter.
"Finns myndighetsskydd"
Men bland de irakier som sökt asyl i Sverige är det många som får avslag. Förra året avgjorde migrationsverket 2 046 asylärenden med sökande från Irak.
Av dem blev det avslag i 60 procent av fallen. Och det beror på att läget i Irak förbättrats, enligt migrationsverket:
- Vi ser en väsentlig förbättring sedan 2007, därmed inte sagt att det inte finns brister. Men läget är sådant att det faktiskt finns myndighetsskydd som många kan luta sig mot, säger Per Lilja, verksamhetsexpert migrationsverket.
- Men vi vet att det förekommer incidenter och att skyddet för exempelvis hbt-personer eller kvinnor som utsätts för våld i hemmet inte är så bra. Vi vet även att mycket av våldet i Irak riktas mot grupper som domare, höga tjänstemän och poliser, samt minoriteter som kristna och mandéer.
Individuella bedömningar
Per Lilja poängterar, utan att ha tittat på familjen Anwors fall, att alla ärenden bedöms individuellt. Om man fått avslag i alla instanser är det hemresa som gäller, om inga nya uppgifter om asylskäl framkommer. Bevisbördan ligger på den sökande.