Allt fler barn tvångsomhändertas
Älvsbyns kommun tvångsomhändertar allt fler barn. De senaste två åren har 30 barn och ungdomar placerats i familjehem eller på institution.- Det är alldeles för många för en kommun av Älvsbyns storlek, säger Anne-Britt Ferreira, chef för individ- och familjeomsorgen.
Anne-Britt Ferreira, chef för individ- och familjeomsorgen i Älvsbyn, är bekymrad över utvecklingen i kommunen.
Foto: Britt Lindgren Blom
- Dels kan det vara på grund av att de inte får den omsorg de behöver i hemmet. Dels kan ungdomarna själva ha ett sådant beteende att de kan antas behöva vård. Det vanligaste är ändå att det rör sig om föräldrar som inte klarar av sitt föräldraskap, säger Anne-Britt Ferreira.
Ökande missbruk
Hon är oroad över utvecklingen. Sedan år 2005 har antalet omhändertagna barn och ungdomar ökat kraftigt.
- Om man tittar på Arvidsjaur, som är en kommun i ungefär samma storlek som Älvsbyn, så har de betydligt färre placeringar. Vi ligger ungefär på samma nivå som Kalix kommun, som är ungefär dubbelt så stor, säger Anne-Britt Ferreira.
Ökande missbruk, splittrade familjer och arbetslöshet är en del av orsaken.
- Under de senaste åren har vi sett att antalet människor som är beroende av försörjningsstöd har ökat. Många människor i Älvsbyn i dag har ingen framtidstro. Det räcker naturligtvis inte som förklaring, men det är definitivt en bit av alltihop, säger Anne-Britt Ferreira.
I går berättade PT om en tvåårig flyktingpojke som tvångsomhändertagits av kommunen.
- Vi har haft några som tillhör gruppen asylsökande, men de utgör inte på något sätt majoriteten, säger Anne-Britt Ferreira.
Älvsbyns kommun har budgeterat för två omhändertaganden per år.
- Verkligheten har hårdhänt visat att det inte håller streck, konstaterar Anne-Britt Ferreira.
De senaste två åren har tio omhändertagna barn fått bo på institution. Övriga 20 har placerats i familjehem i Älvsbyn eller i någon av grannkommunerna.
- Barn placerade i familjehem kostar ungefär 15 000 till 20 000 kronor per månad. För en placering på institution får vi räkna med ungefär 100 000 kronor per månad. Då kan man lätt räkna ut att har man några stycken så tär det på budgeten. Vi gjorde ett dundrande underskott 2007 just på grund av placeringarna av barn och ungdomar, säger Anne-Britt Ferreira.
Tidigare i år tillsattes en ny tjänst som familjestödjare och familjepedagog. Tanken är att hon ska hjälpa familjer att ta reda på vad som inte fungerar.
- I stället för att det ska gå så långt att det blir en placering, kan man sätta in det här på ett tidigare stadium och arbeta förebyggande, säger Anne-Britt Ferreira.
Familjeutbildning
Hon slår också ett slag för en familjeutbildning som kommer att erbjudas allmänheten med start i höst.
- Den handlar om det här med att föräldrar ska vara ledare och ta ansvar för sina barn, säger Anne-Britt Ferreira.
LVU-omhändertagande
Om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas, kan kommunen ta stöd av LVU, lagen om vård av unga.
Lagen kan också komma i fråga om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom exempelvis missbruk, kriminalitet eller något annat socialt nedbrytande beteende.
Insatser inom socialtjänsten för barn och ungdomar ska i första hand ges i frivilliga former, med stöd av socialtjänstlagen. LVU gäller då behövlig vård inte kan ges barnet med samtycke av vårdnadshavarna eller av den unge själv när han/hon fyllt 15 år.
Länsrätten beslutar efter ansökan av socialnämnden om den unge ska beredas vård enligt LVU. Om länsrätten bifaller nämndens ansökan ankommer det på nämnden att besluta om var den unge ska placeras och om vårdens utformning. Nämnden har även kostnadsansvaret för vården. Målsättningen är som regel att den unge ska kunna flytta hem igen till vårdnadshavaren eller till eget boende när vården har upphört.
Föräldrarna fortsätter att vara vårdnadshavare och är alltjämt underhållsskyldiga.
Källa: Socialstyrelsen
Lagen kan också komma i fråga om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom exempelvis missbruk, kriminalitet eller något annat socialt nedbrytande beteende.
Insatser inom socialtjänsten för barn och ungdomar ska i första hand ges i frivilliga former, med stöd av socialtjänstlagen. LVU gäller då behövlig vård inte kan ges barnet med samtycke av vårdnadshavarna eller av den unge själv när han/hon fyllt 15 år.
Länsrätten beslutar efter ansökan av socialnämnden om den unge ska beredas vård enligt LVU. Om länsrätten bifaller nämndens ansökan ankommer det på nämnden att besluta om var den unge ska placeras och om vårdens utformning. Nämnden har även kostnadsansvaret för vården. Målsättningen är som regel att den unge ska kunna flytta hem igen till vårdnadshavaren eller till eget boende när vården har upphört.
Föräldrarna fortsätter att vara vårdnadshavare och är alltjämt underhållsskyldiga.
Källa: Socialstyrelsen
Så jobbar vi med nyheter