Skogsbruket bekostar inventeringen. I Norrbotten har man valt att göra en mer omfattande inventering än i övriga Sverige och där delar Skogsbruket och Länsstyrelsen på merkostnaden.
– Orsaken är att vi hade en bra tendens förra året med ganska låga skador i det här området, och vi vill som få ett kvitto på att läget är så även i år. Så i år kommer hela länet att inventeras på ett eller annat sätt, säger Marcus Jatko, jakt och klövviltansvarig på Sveaskog.
"På tok för höga"
Han ser älgbetesskadorna som ett stort problem.
– Det är ju stora kostnader kopplat till det här. Bara på Sveaskog har man gjort en uträkning att vi förlorar ungefär 850 000 kubik enbart i tillväxt i landet. Säg att priset är 200-300 kronor per kubik så har du ju ett antal hundra miljoner enbart i tillväxtförlust.
Det kan alltså röra sig om en ekonomisk förlust på upp till 255 miljoner kronor enbart för Sveaskog.
Senaste åren har skadorna varit för höga.
– Alldeles på tok för höga på vissa håll och lite bättre på andra, säger Marcus Jatko.
Ligger i överkant
– I älgförvaltningsområde fyra (Älvsbyn, Piteå, Luleå och Boden) har det sett ganska bra ut de senaste åren. I fjol var totalnivån 3,7 procent på hela området, fortsätter han.
Skogsbrukets mål är att ha sju av tio trädstammar obetade vid fem meters höjd, vilket motsvarar en totalnivå på mellan 2 och 4 procent beroende på hur produktiva skogarna är.
– Det här området ligger alltså i överkant, men ganska bra till ändå. Det är ju ett stort område.
De mest krisdrabbade områdena i länet är Kiruna, Överkalix och Råneå.
"Färska skador"
I södra och mellersta Sverige är inventeringen klar – och i norra delen av landet ska den vara klar i veckan. Skogsstyrelsens skogskonsulent Emil Öhman avverkar de sista kilometerrutorna vid Storforsen i Älvsbyn.
– Det är slumpade kilometerrutor vi tittar på. Jag får fram olika bestånd på datorn som kan innehålla skog som är ungskog, det vill säga träd mellan 1-4 meter höga som ingår i kriterierna för älgbetesinventeringen.
I de olika bestånden finns det upp till 15 provytor. Det Emil Öhman tittar på är betade toppar, avbrutna stammar och barkgnag.
– Jag tycker att det ser bra ut. Det är inte så mycket färska skador.
"Skjuta mer älg"
Betesskadorna påverkar hur många älgar som får skjutas, och målet är att ha en älgstam som är i balans med foderresurserna.
– Där det är stora skador har man märkt älgarna för att se hur de rör sig under året. Det är inte så självklart att om man har mycket betesskador på ett område så är det där man ska skjuta mer älg, utan det kan ju hända att de är på ett annat ställe under hösten. Så det gäller att skjuta mer älg på rätt plats, säger Marcus Jatko.
Tre av de högsta noteringarna på antalet fällda älgar i Norrbotten har kommit efter 2010 – och aldrig tidigare har man aldrig skjutit så många älgar som 2014.