Astrid Jonsson är född och uppvuxen i Piteå, närmare bestämt Norra Pitholm. I hennes unga år studerade hon handelsskola i Kalix. Under den ettåriga utbildningen satte hon sådana spår att rektorn ville att hon skulle läsa vidare på folkhögskolenivå. Men själv var hon trött på Kalix och valde att börja jobba i stället. 1948 flyttade den då tjugoåriga Astrid Jonsson till Älvsbyn och började jobba på domänverket, där hennes blivande make arbetade som vägmästare.
"Lovade mig själv"
Efter några i Stockholm ville den naturintresserade maken flytta tillbaka till Älvsbyn. Där fick paret två pojkar, och när den andra sonen började årskurs tre valde Astrid Jonsson att ge sig ut i arbetslivet igen. Efter 28 år på Älvåkraskolans skolkontor pensionerade Astrid sig, men skolan vägrade hon släppa.
– Jag har alltid undrat hur mitt liv hade sett ut om jag hade studerat ett år till i Kalix. Så jag lovade mig själv att när jag blev pensionär skulle jag söka till folkhögskolan, säger Astrid Jonsson.
Inga åldersgränser
Pensionsåren gick utan att hon sökte någon kurs. Men när maken dog 2003 bestämde sig Astrid för att söka.
– Jag gick in och frågade om de hade några åldersgränser, men det hade de inte, säger hon.
Hösten 2004 började hon sin treåriga utbildning, en utbildning som inte stannade vid tre år.
– Efter mina tre år sa både lärare och elever; "inte kan du ju sluta nu". Så då fortsatte jag. Sedan dess har jag bara sökt in och så har de ordnat ett schema med blandade kurser åt mig, säger Astrid Jonsson.
Trots sin ålder upplever hon att alla tar henne på allvar i klassrummet.
Avancerad matematik
– Jag får precis samma behandling som de andra. Det är först utanför skolan man kan få frågor av förvånade människor.
När hon får frågan om vilket ämne hon gillar bäst skiner hon upp som solen innan hon svarar.
– Matematik, helt klart.
Tittar man på vilka kurser Astrid har läst så är det tydligt. Matematikkurserna A, B, C, D och E är avverkade.
Finns det mer att läsa?
– Ja, oj, ja. Jag har en bok hemma som jag inte har räknat ut ännu.
Ett annat kärt ämne är historia. En stor del av den historia man lär ut har Astrid själv upplevt.
Auschwitz på bio
– Jag har sett hur de gamla hade det innan de fick folkpension. Min farbror var med i skyttegravarna under första världskriget och under det andra fick vi se bilder från Auschwitz när vi gick på bio. När finnarna kom med korna under finska vinterkriget så kom de till våran by, säger hon.
De senaste åren har Astrid gått ner på halvtid, och det kommer hon fortsätta med.
– Bara jag är frisk till hösten så blir det så. Vi får se vad de hittar på åt mig.