Naturen, lugnet och tryggheten kan väl nästan klassas som klyschor i marknadsföreningen av Norrbotten. Men det är just det som gör att Michel Ntoto vill bo i Älvsbyn.
- När jag åker till Stockholm blir jag bara stressad och vill hem till Älvsbyn igen, säger han.
Michel och hans fyra barn kom till kommunen 2008 från en miljonstad i Burundi. Hans fru bodde på orten sedan ett år tidigare. Eftersom hon var etablerad i Älvsbyn gick hans integration lättare. Även svenskundervisningen gick snabbt.
- Jag gick SFI i sex månader. Det är en fördel att vara utbildad, det finns flera svenska ord som man även hittar i franskan eller engelskan. Det är också lättare för någon som är utbildad att förstå hur samhället fungerar, säger Michel som bland annat är utbildad jurist.
Det senaste året har Älvsbyn varit hem för närmare 260 invandrare - asylsökande familjer, ensamkommande barn, kvotflyktingar och anhöriginvandrare. Att ta emot dessa människor är ett solidariskt ställningstagande politikerna i kommunen har gjort men det finns också en förhoppning om att man ska få fler invånare. Fler som vill delta i föreningslivet, fler barn i skolan, fler som arbetar och fler som betalar skatt. De som får uppehållstillstånd kan ju välja att stanna kvar i kommunen.
- Det är få som stannar, många vill vidare till släkt på annat håll, men vi hoppas att fler vill stanna i Älvsbyn, säger Helena Öhlund (S), blivande kommunalråd i kommunen.
Kultur
Integration är inte enkelt, vare sig det är i storstäder eller i små kommuner som Älvsbyn med drygt 8000 invånare.
Helena Öhlund sticker inte under stol med att det finns främlingsfientlighet i kommunen. Hon pratar bland annat om ett missförstånd när det gäller hur mycket pengar kommunen betalar till de som kommit.
- När det gäller asylsökande får de ett etableringsstöd av Arbetsförmedlingen. De som får uppehållstillstånd kan behöva stöd från kommunen under en övergångsperiod. De kan också behöva ett tillskott för att de har stora familjer. De måste få en rättvis behandling som för alla andra som bor i vår kommun.
Hon pratar även om en kultur som finns på orten, en kultur som gör det svårt för utomstående att komma in oavsett var de kommer ifrån.
- Det har jag hört även av bekanta som kommer från andra orter i Sverige.
Michel Ntoto känner igen det sista. Han menar att Älvsbybor är trevliga, lätta att prata med på byn men svårare att komma in på livet.
- Det är svårt att få dem att våga komma till oss och tvärtom.
Städer lockar
Både Michel Ntoto och Helena Öhlund berömmer kommunens kyrkor och föreningar för deras arbete med integration.
- Man behöver kanske mer tid för att våga, men vem ska börja? undrar Michel.
Han är engagerad i föreningen Vänskap i Älvsbyn som samlar människor från ett femtontal nationer.
- Vi är så få från varje land så vi pratar alltid svenska med varandra vilket gör att man får öva på språket.
Många, speciellt unga, pratar om att lämna Älvsbyn och flytta till större städer. Det är inte bara Stockholm, Göteborg och Malmö som lockar utan även kuststäderna i länet.
- Jag säger åt dem att lära sig språket och ta körkort först. Det finns sådana som flyttar och kommer hit och hälsar på som säger att de har problem med svenskan. De träffar bara andra från samma land och pratar aldrig svenska, säger Michel.
Föreningen vill underlätta integrationen, de hjälper personer som just kommit till landet med bland annat information av olika slag och översättning av brev och andra dokument. Man har även barn- och ungdomsaktiviteter.
En annan viktig del i föreningens verksamhet är att lära ut de oskrivna reglerna. Saker som är normala för den som är uppvuxen i Sverige - att stå i kö och att man inte går över andras tomter till exempel.
- Vad är normalt och vad är onormalt? Det kan handla om till exempel att cykla. Här cyklar man på cykelbanor, i många andra länder är det fullkomligt okänt, säger Michel Ntoto.
Viktigt med jobb
Den stora kärnfrågan för integrationen är dock jobb.
- Det är inte många av de som kommit till Älvsbyn som inte vill jobba. Om man har ett jobb varför skulle man då vilja flytta?
Michel Ntoto tycker dock att det ljusnar på jobbfronten i Älvsbyn. Han talar om feriearbete för ungdomarna och vikariat för de vuxna.
Praktikplatser
Älvsbyns kommun har även satsat på praktikplatser och en undersköterskeutbildning som lockar många kvinnor med utländsk bakgrund. Just i dagsläget är det ingen brist på undersköterskor i kommunen men enligt Helena Öhlund jobbar flera av de som gått utbildningen som personliga assistenter.
- Personalförsörjningen är otroligt viktig för framtiden, vi måste ha en påfyllnad. De invandrare som kommit hit och är äldre har snart behov av äldrevård och då är det bra att vi har personal från olika länder, säger Helena Öhlund.
Michel Ntoto menar att när fler familjer väljer att stanna kvar i Älvsbyn sprider det ringar på vattnet och andra familjer ser att Älvsbyn är en möjlig bostadsort.
- Jag tror det är fem familjer från Burundi och sex familjer från Eritrea som bestämt sig för att stanna här.