Niklas Häggström sticker inte under stol med att lärarlösa lektioner varit vardag på Älvåkraskolan.
- Men numera förekommer det ytterst sällan. Inför läsåret 2007-08, då sexorna flyttades över till Älvåkraskolan, fick skolledningen i uppdrag av politiken att lösa problemet, säger han.
- Vi beslutade att prioritera att alltid ha lärare på plats för de lägre åldrarna, det vill säga årskurs sex och sju och gjorde vissa schematekniska förändringar. Sedan dess har det i stort sett fungerat bra.
Resultatanalys
Enligt Niklas Häggström finns det ingen koppling mellan lärarlösa lektioner och avgångselevernas ofullständiga slutbetyg.
- I så fall skulle vi inte ha haft toppar i meritvärdet 2005 och 2006, då problemet med frånvarande lärare var aktuellt. Och då skulle inte heller resultatet sett ut som det gjorde i SKL:s senaste öppna jämförelser, eftersom vi numera nästan alltid har lärare på plats, säger han.
2001 var Älvåkraskolans meritvärde 209,8. Ifjol landade det på 197,5. Niklas Häggström har analyserat studieresultaten.
- Jag ser en tydlig trend att niorna börjat välja bort exempelvis slutbetyget i slöjd eller spanska för att lägga krutet på att få godkänt i huvudämnena. Hoppar du av något av de 16 ämnen som meritvärdet baseras på märks det i sammanräkningen.
Könsskillnad
Att tala om "betygskris" är lite väl drastiskt anser rektorn.
- Det som är mest alarmerande för meritvärdena på Älvåkraskolan är att tjejerna ligger på 240-250 medan pojkarna bara kommer upp i 170 i snitt. Det är den svåraste nöten att knäcka, framför allt politiskt, säger han.