Älvsbybor vill höja sekretessåldern

Lagen om sekretesskydd från 18 års ålder är en stor hake i kampen mot drogmissbruk bland unga. Det hävdar Älvsbyborna Anders Lindh och Joel Lundberg, som vänt sig till regeringen med en begäran om att höja sekretessåldern till 21 år.

Anders Lindh (till vänster) och Joel Lundberg föreslår regeringen att höja åldern för sekretesskydd från 18 till 21 år. "Det skulle underlätta kampen mot droger väsentligt. Det är enbart drogen som är betjänt av den nuvarande sekretessåldern", säger Joel Lundberg.

Anders Lindh (till vänster) och Joel Lundberg föreslår regeringen att höja åldern för sekretesskydd från 18 till 21 år. "Det skulle underlätta kampen mot droger väsentligt. Det är enbart drogen som är betjänt av den nuvarande sekretessåldern", säger Joel Lundberg.

Foto: Joel Gustafsson

ÄLVSBYN 2013-03-07 06:00

Skrivelsen, som skickats till barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) och justitieminister Beatrice Ask (M), är undertecknad av Anders Lindh, samordnare för nätverket Blåslampan i Älvsbyns kommun, och Joel Lundberg, informatör och rådgivare inom organisationen FMN Norrbotten (Föräldrar Mot Narkotika).

Återkommande fråga
- I vårt arbete mot droger i Älvsbyns kommun är sekretesskyddet en ständigt återkommande fråga. I dag träder skyddet i kraft i och med 18-årsdagen, en dag som drogförälskade ungdomar längtar efter så att de ostört ska kunna fortsätta sitt experimenterande utan inblandning av dem som vill stoppa dem, säger Anders Lindh.

- Med skydd av sekretessen kan 18-åringen med hänvisning till lagen förhindra ett aktivt arbete från olika instanser, till exempel polis och socialtjänst. Det hjälper inte att känna till situationen om man är begränsad att agera. Nuvarande sekretessålder sätter också käppar i hjulet för möjligheten att jobba offensivt drogförebyggande

Skyddar drogen
Joel Lundberg pekar på att sekretesskyddet medför att missbrukaren som uppnått 18 års ålder inte behöver ta sitt personliga ansvar och därmed utmanas till förändring.

- Inom FMN:s rådgivning möter vi hela tiden förtvivlade familjer som står helt maktlösa på grund av att man inte kan få den information och det samarbete man önskar. Otaliga gånger har vi konstaterat att lagen skyddar drogen, inte individen, säger han.

Anders Lindh och Joel Lundberg är överens om att det krävs politiskt agerande för att komma tillrätta med sekretessproblemet.

- Vi vill se en lagförändring angående sekretesskyddet, så att gränsen höjs med tre år. Föräldrabalken inrymmer ju faktiskt ett visst föräldraansvar för unga vuxna upp till 21 år, säger Joel Lundberg.

Kontroversiellt
Skrivelsen till Maria Larsson och Beatrice Ask avslutas med orden:

"I kraft av den lagöverträdelse som narkotikamissbruk innebär och där missbruket är dokumenterat, menar vi att det finns utrymme att höja sekretessåldern. Detta skulle underlätta arbetet mellan socialtjänst, skola, polis och föräldrar avsevärt och medföra en mycket kraftfullare och snabbare hantering av missbruket."

- Vi är medvetna om att ämnet är kontroversiellt, men desto viktigare att lyfta upp frågan på den politiska agendan, säger Anders Lindh.

FAKTA Blåslampan

2003 var drogsituationen i Älvsbyn sådan att kommunen valde att starta ett medvetet långsiktigt arbete, projektet Blåslampan.

Nätverket bestod av alla intressenter som ville bidra till en nolltolerans gällande droger i kommunen.

I dag ingår näringsliv, köpmän, kyrkliga företrädare, sociala tjänstemän, skola, polis, samt flera olika frivilligorganisationer i nätverket Blåslampan.

Syftet är att göra det svårt att missbruka i Älvsbyns kommun men lätt att få hjälp att sluta.

Med regelbundna träffar en gång i månaden vill Blåslampan stimulera samtalet mellan olika aktörer för att göra arbetet mot droger så effektivt som möjligt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om