Ett omänskligt gruvprojekt

Så blev det inte. Men trots mänskliga umbäranden förde Nasafjäll med sig mycket gott, bland annat då Eric Forsgrens bok Nasafjäll - Silverfjället - ett omänskligt projekt, som kommer ut i dagarna.
Silvermalmen i Nasafjäll bröts i omgångar. Men det blev aldrig det lönsamma projektet. Det blev i stället ett monument över många prövningar och kanske bestod en del i projektet att kristna lapparna.
Kölhalning mellan ishål
1966-67 gjorde Eric Forsgren en film om Nasafjäll. Arjeplogsläkaren doktor Einar Wallquist spelade präst och gruvarbetaren Illmar Fjellström spelade den bångstyrige samen som kölhalades mellan två hål i isen.
Eric Forsgren är fäst vid Laisdalen och har varit fritidshusägare i området sedan 1960-talet. Med filmen som bakgrund var det inte helt konstigt att han lanserade tanken om att resa ett minnesmärke över Nasaepoken. I somras invigdes en skulptur i trä, en gruvarbetare i en gruvgång, som placerats i infarten till byn. Näringsminister Maud Olofsson invigde och skulpturen döptes till Nasagubben.
Majorsgården
Det var meningen att det skulle tillverkas ett informationsblad. Eric Forsgrens bror Nils inflikade då; "En bok med en rygg är mer värd".
Kjell Johansson, flygföretagare i Adolfström berättar:
- Vi har ju alltid tyckt att någon skulle skriva om Nasafjäll.
Det ena gav det andra. Eric Forsgren skrev och Nils Forsgren redigerade och gjorde layouten utan att kräva ersättning. Sedan gick flygföretaget Fjällflygarna in och betalade tryckningen. Hela upplagan, 1 000 böcker, har skänkts till Majorsgårdens bruksförening som ska sälja böckerna och använda intäkterna för att hålla gården i skick.
Majorsgården som uppfördes under den senare Nasafjällsepoken är antagligen det äldsta bevarade bostadshuset i Arjeplogs kommun.

Ett omänskligt gruvprojekt

Silvergruvan i Nasafjäll skulle bli "de svenskes Västindien" som riksrådet Karl Bonde uttryckte sig 1635 då de första gruvarbetarna anlände till fjällgruvan.