Mats Ek och livskamraten Ana Laguna skapar visuell magi i ett nätt format i två duetter koreograferade av den förstnämnde.
.
I inledande "Potatis" blir den tidlösa knölen själva kittet i en relation. Mats Ek beskriver potatisen som enkel, oglamourös och näringsrik. När han som barn fick höra av sin pappa, skådespelaren Anders Ek, att det är "en frukt, en rotfrukt" gav det knölen en aura och en lyster. Det gav i sin tur upphov till koreografin långt senare.
Tillsammans gör Mats Ek och Ana Laguna ett lekfullt och kort stycke där kropparna blir verktyg för både vägning och transport av potatis. Deras inlevelsefulla betraktande och utforskande av potatis och samtidigt av varandra är en fin stund, men bara uppvärmning för det som ska komma.
.
Mellan live-akterna får vi se dansfilmen "Gammal och dörr", en både rörande och fräck kortfilm med Eks mor, danslegenden Birgit Cullberg (1908-1999), som i filmen ger uttryck för en äventyrslust som ett barns i relation till den dörröppning hon dansar ut och in genom och den dörr hon hänger och slänger i. Det handlar om döden, får vi senare veta, och vad den genererar hos en människa. Filmen har även en smula makaber humor och blir som helhet som en vacker stumfilm till musik av Chopin och dans även av Ana Laguna och Yvan Auzely. Den sprudlande energiska Cullberg var 85 år gammal när filmen gjordes, en sista chans för sonen att "gripa henne innan hon försvann" som han själv uttrycker det.
,
Sist ligger "Memory" där Mats Ek och Ana Laguna dansar en relation mellan två människor och skickligt använder hela rummet i sitt berättande. Det känns som kvällens huvudnummer och blir ett litet kammarspel om tvåsamhet, till vacker och smått exotisk musik. I mina ögon blir det synliggjort hur två personer får varandra att fungera, ja till och med flyga, men det blir också mer vardagliga passager och inslag av tystnad och bortvändhet. Kort sagt ett helt spektra av vad ett förhållande kan innehålla. Alltsammans är imponerande följsamt. Här finns extremt mycket närhet mellan dansarna som tar ut ett stort känslospektra, från heta känslor till minimalismen i det blekt nollställda. En fest för ögat är det.
.
Föreställningen bjuder även på ett gediget kringmaterial. Först en introduktion av verken, sedan ett samtal på scenen där publiken får ställa frågor. Vi får bland annat veta att Mats Ek räknar med att 2018 troligen blir hans slutpunkt som dansare och att Birgit Cullbergs inställning till sitt yrke var att alla människor blir lyckliga om de får dansa.
Laguna och Ek utnämndes samtidigt till hedersmedlemmar i paltakademin.