Föreläsning Det har skrivits förvånansvärt lite om ”det bruna Norrbotten” från tiden före och under Andra världskriget. Det tog författaren och ex-journalisten Bosse Johansson fasta på och skrev boken Kattmamman. Han var höstens första gäst i Norrbottens Senioruniversitets, NorrSens, föreläsningsserie i Luleå.

Bosse jobbade 24 år i Postverket, bland annat som postmästare i Kalix, innan han 1992 sadlade om och blev journalist. Han fick anställning som lokalredaktör på NSD i Kalix och där blev han kvar till sin pensionering 2009.

Åren 2006–2012 skrev han fyra reportageböcker som alla blev mycket uppskattade. Vid arbetet med den första, Dit vägarna bär, föddes idén att skriva en bok om nazismen i Norrbotten. Det blev historiska romanen Kattmamman som han 2018 gav ut på sitt eget lilla förlag Stigfinnaren. Underlag till bokens innehållsrika bilagor fann han i olika arkiv, framför allt Arkivcentrum Norrbotten på Björkskatan och landsarkivet i Härnösand.

Viktigaste källan var dock Tobias Hübinettes bok ”Den svenska nationalsocialismen – medlemmar och sympatisörer 1931-1945”. Hübinette har i medlemsmatriklar mm funnit drygt 30 000 svenskar som tillhörde något av de sju nazistpartier som fanns i vårt land eller som var medlem i Riksföreningen Sverige-Tyskland.

Ur Hübinettes bok och andra offentliga källor har Bosse sedan förtecknat de personer som var från Norrbotten. Dessa 1 245 namn har han sedan fördelat på deras hemorter, sammanlagt 105 orter i länet.

Flest nazistanhängare, drygt 600 personer, fanns i ett bälte mellan Gällivare och Pajala. De yrkesgrupper/kategorier i länets etablissemang som hade flest ”Tysklandsvänner” var skog/flottning samt andra tjänstemän, köpmän och militärer/officerare.

Bosse har även funnit att relativt många lärare, präster, läkare och poliser var nazister.

Dessutom personer från hans eget skrå: sju journalister och mediaägare, alla från Norrbottens-Kuriren. Beträffande attentatet mot Norrskensflamman pekar Bosse på att de som överlevde, och de fem offrens anhöriga, varken fick skadestånd eller en ursäkt.

Romanens huvudperson Lilly var en av Sveriges mest fanatiska nazister. Hon fick sex barn, nästan alla med ”fader okänd”. Fyra barn födde hon på förlossningshem i Mellan- och Sydsverige för att sedan adoptera bort dem direkt. Detta uppfattades som extremt okänsligt och en av de drabbade kallade henne Kattmamman.

Hennes äldste son dödades i Finska vinterkriget, kvarlevorna återfanns efter många år i en tysk massgrav vid Salla. En annan son var frivillig i nazisternas Waffen-SS och stupade hösten 1944 i Polen, gravplatsen okänd. Beträffande en tredje son odlade modern myten att även han offrat sitt liv för ”Nordens frihet”. Bosse har dock funnit att denna son hade frisedel och under kriget avled i Sandträsk av tuberkulos.

Bosse har även funnit att det fanns procentuellt fler nazister i Norrbotten än i landet i stort. Gemensamt för dessa var hatet mot kommunismen, vilket i sin tur ofta bottnade i rädslan att mista sina egendomar och sin religionsfrihet. Massmorden på judar och andra omänskliga övergrepp förnekade man i det längsta.

Bosse Johansson avslutade med att betona att all extremism och fanatism är av ondo, oavsett om den kommer från vänster eller höger eller har religiösa förtecken.