De rödgröna har vind i seglen
I ett snögrått Arjeplog samlades ett trettiotal personer för att lyssna till landstingsrådet Kent Ögren. Hela hans anförande andades framtidstro och självförtroende när han beskrev alla positiva människor han mött under "Lilla valrörelsen" som just genomförts. Samma självförtroende andades Mona Sahlin under sitt anförande i Stockholm. Det känns verkligen som om partiet, och de rödgröna, har vind i seglen. Förhoppningen är att medvinden ytterligare förstärks i och med dagens rödgröna budgetmotion.
I dag presenterar Mona Sahlin, Lars Ohly, Maria Wetterstrand och Peter Eriksson den första historiska gemensamma rödgröna budgetmotionen.
Foto: Bertil Ericson / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Bland de besked som hittills lämnats kring finansieringssidan kan nämnas en ökad beskattning av de förmögna, höjda bensinskatter med 49 öre genomfört i två steg och införandet av en kilometerskatt för tung trafik i de delar av landet där man kan välja miljövänligare transportformer. Detta kommer naturligtvis inte att räcka. Andra finansieringsbesked man kan förvänta sig är avskaffande av en del reformer som den högerledda regeringen genomfört, till exempel vårdnadsbidrag. Det är oerhört viktigt att beskeden blir tydliga och klara. Skälen är två. Dels för att väljarna ska se att det rödgröna alternativet blir tydligt och att det finns en gemensam plattform som de rödgröna är eniga om, men också för att allianspartierna inte ska kunna skrämma väljarna med att rödgrön politik innebär skattechocker och ofinansierade reformer.
Det man ska komma ihåg är att Socialdemokratin genom Sveriges moderna politiska historia gång på gång bevisat att ekonomisk politik är en av dess paradgrenar. Detta till skillnad från borgerliga regeringar som, mer regel än undantag, förvandlat starka finanser till gigantiska underskott. De senaste socialdemokratiska regeringarna har också visat att man tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet slagit vakt om detta ekonomiska ansvarstagande. Det finns således ingen anledning till oro över hur den nya rödgröna alliansen ska hantera Sveriges ekonomi.
Många av de förslag som de rödgröna enats kring är också redan kända. Satsningar på infrastruktur, förbättringar för ensamstående föräldrar, minskningar av skillnaderna i beskattning mellan pensionärer, sjukskrivna, arbetslösa och förvärvsarbetande, förstärkningar de närmaste två åren till kommuner och landsting, investeringsstöd för byggande av hyresrätter, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, samt att företag som anställer arbetslösa ungdomar i åldern 20-25 år ska få en skattereduktion som motsvarar hela arbetsgivaravgiften är bara några exempel på åtgärder som ska få Sverige på fötter.
Det absolut mest centrala för de rödgröna är att se till att fler kommer i arbete. Det måste vara huvudfokus i den budgetmotion som man i dag presenterar. Fredrik Reinfeldt sade efter förra valet att valet 2010 handlar det om att regeringen kommer att utvärderas utefter hur man klarat av jobbfrågan. Regeringen har visat att man misslyckats med löftet om att skapa fler jobb. Valet handlar nu om de rödgröna kommer att upplevas som ett bättre alternativ. Vi vet av erfarenhet att S-ledda regeringar är bra på arbetsmarknadspolitiken. Men det måste också synas i de förslag som läggs. Så att väljarna kan känna sig trygga i att den rödgröna politiken är en politik för arbete och därmed en tryggad välfärd. Något annat duger inte.