Ta fatt i framtiden
Framtiden är viktig. När samhällsekonomin ifrågasätts, som sker just nu, finns anledning att se över vad som över huvud taget kan göras för det välfärdsnät som i dag har alltför många revor. Att se framåt är alltid rätt. Inte minst för dem som i den borgerliga politiska vardagen ställts åt sidan. Alla har rätt till ett drägligt liv.
Snart är det bara nio månader till valet i september nästa år. Nu gäller det för den rödgröna alliansen att hitta den politik som engagerar och ger nya förhoppningar för alla dem som skuffats undan av den borgerliga politiken.
Foto: Bertil Ericson / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Arvet från partiets pionjärer måste förvaltas och förvaltas väl.
Socialdemokratin får aldrig glömma de undansatta, de som är utan arbete, de som inte har rätt-visa löner, de som inte har en trygg ålderdom eller inte kan betala något så vardagligt som ett tandläkarbesök. Att vara öppna för en invandringspolitik som aldrig får ge argument till dem som skiktar människor efter hud, religion eller språk.
Fattigdomen finns åter i vårt samhälle. Under alliansregeringens dryga tre år vid makten har klassklyftorna ökat. Något socialdemokratin aldrig kan tolerera. Medelklassen klarar sig alltid, men inte de svaga.
Inte bara det. Känslan av maktlöshet, att ingen ansvarig vill lyssna är säkert det allra värsta för dem som nu kastas ut från försäkringskassan är arbetslösa eller de allt fler som måste söka kommunalt försörjningsstöd för att klara vardagen.
Människor säger sig inte känna igen sina gamla partier. De lyssnar inte längre på vanligt folk, och de står för en politik som går stick i stäv mot människors förhoppningar.
Det är därför partier som Sverigedemokraterna växer och kanske kan bli vågmästare efter valet i september nästa år.
Privatiseringarna av välfärden inom vård, skola och omsorg har blivit vardagsmat. Människor som inte har råd fortsätter att marginaliseras. Människors intresse för samhällsfrågor är stort. Det finns synpunkter och åsikter. Dialog är viktig. Liksom engagemang. Men får detta det mottagande från de etablerade politikerna som det är värt? Tyvärr, inte alltid. Alla tycks ha fullt upp med sitt.
Den rödgröna alliansen har ett tufft jobb framför sig. Det gäller att övertyga allt fler om styrkan i det solidariska samhället. Mona Sahlin, Peter Eriksson, Maria Wetterstrand och Lars Ohly har alla möjligheter att lyckas.
Detta mot bakgrunden av att samhällsklyftorna har ökat med alliansregeringen.
Vinnarna är höginkomsttagarna. De som förlorat mest är arbetslösa och sjuka.
Nu när arbetslösheten ökar för var dag sitter regeringen med armarna i kors. Utan handlingskraft för hur man ska hantera konjunkturnedgången. Det verkar som om Reinfeldt och hans allianskamrater levt i tron på en ständig högkonjunktur.
Den djupa ekonomiska kris vi nu befinner oss i liksom den snabbt ökande arbetslösheten gör att många människor känner sig bortglömda av politiken. Politiken ger inte de rätta svaren. Alliansregeringen håller mer eller mindre tyst medan allt fler hamnar i arbetslöshet.
Några smarta lösningar från det hållet har vi inte sett. Det är nygammal politik som gäller. Allt i rädslan för att hamna i samma ekonomiska moras som Carl Bildt-regeringen gjorde i början på 90-talet.
Vi behöver fler visionärer, fler lyssnare i dagens politik. De finns,
men de måste också få plats. Den rödgröna alliansen kan öppna för detta.